Mitten av maj är delar av skärgården verkligen färgsprakande med dess blomstrande landskap. Ett praktexempel på det och av den anledningen också en av Stockholms läns två nationalparker är ön Ängsö i Roslagen. Hit rekommenderas det att åka under senare delen av våren, ja ön är fin även andra tider också förstås…Jag själv besökte ön igår måndag, när nu viss ledig tid finns vardagar och att våren verkligen är härlig i skärgården när det börjar bli liv i såväl flora som fauna.

Hur åker man till Ängsö då? Jo från Stockholm åker man skärgårdsbåt ifrån Strömkajen, nedanför Grand Hôtel, och resan ut tar dryga två timmar. Ön ligger fågelvägen ca 1,5 mil söder om Norrtälje och den stora farleden Furusundsleden är inte långt borta.

Tillägg vid Vettersö, därefter Ängsö nationalpark.

Vi var knappt 10 avstigande till denna träbrygga på Ängsös sydligaste udde. M/S Sjögull fortsatte mot Blidösundet och Söderöra.

Det är inte särskilt svårt att förstå öns namn. Mittersta delen av ön från norr till söder utgörs av ängsmarker, både i torrare form eller mer våtmarker. Gärdesgårdar finns i många meter och ger också det inbjudande känsla. Den växt som syns i mängder och i begynnande blomning på ängen nedanför gärdesgården är kungsängsliljan – Upplands landskapsblomma.

Inte alla lövträd som börjat blomma, men mycket var på gång onekligen.

Olika nyanser av gult, i de torrare partierna gullvivor och i de fuktigare kabbleka.

En höjdpunkt av alla öns läckerheter är ju förstås orkidén Adam o Eva, blommade nu samtidigt med vitsippor och gullvivor.

Så vackert att stanna till och njuta. Höra ejdrarnas sång i bakgrunden.

I en nationalpark plockas naturligtvis inga blommor, men man kan ju plocka blommor med kameran å andra sidan. 😉

Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol är ju en strof i en av Evert Taubes kändaste visor som just omnämner äng – fast då mer lokaliserat till Sjösala på Hölö utanför Stavsnäs. Kattfot såg jag förvisso inte, men gullviva, mandelblom (på bilden) och blåa violer fanns att skåda.

Finns en god del barrskog också på Ängsö, däribland finns ett område som är skyddat för fågellivet.

Nu blev inte bilden den bästa men av öns fåglar är fiskgjusen. Förmodligen ut på sökande efter föda här – och då naturligtvis fisk.

Ramslök är också en av öns rariteter.

Blå himmel fortfarande, men det drog faktiskt in moln mot senare delen av besöket på ön.

Kabblekan lyser starkt.

Här var det svängigt om kungsängsliljorna som verkligen också var på gång.

Jag valde att inte försöka räkna alla gullvivor och vitsippor under dessa dryga två och en halv timme på ön. 😉

Lite grunda vatten vid södra sidan av ön där några strandängar finns. En del vadarfåglar brukar kunna skådas där.

Skrattmås, strandskata och tofsvipa – låter ju rätt festligt va? Men det är precis vad som syns på denna bild. Tofsvipan flyger, strandskatorna är i stående position och skrattmåsarna vilar på vattnet.

Ett besök på Ängsö i mitten av maj är inget man blir besviken på. Även fält av maskrosor gör sig otroligt vackert här, även om i folks trädgårdar eller allmänna platser i stadsnära områden kan ses som ogräs. Men ogräs är inte ordet man använder på Ängsö direkt, här sköts det om det gamla odlingslandskapet och det är fantastiskt vackert.

Blandning av färgstarka växter.

Vitsippa och så violer i bakgrunden.

Ängsö nationalpark är en av Sveriges äldsta nationalparker, bildades som en av de första år 1909. Just denna period från mitten av maj och ett tag framåt är ju fascinerande att skåda blomsterprakten där ute. Under våren så kan man måndag-torsdag resa dit med m/s Sjögull, och så även söndagar med m/s Sjöbris. Det är något längre uppehåll på Ängsö söndagar. Jag var alltså på ön mellan 11:05 och 13:45. Dessa vardagar får man också beställa hemresan, det står markerat med ”b” i PDF-tidtabellerna på Waxholmsbolagets hemsida och uppmärksammas också i reseplaneraren.

Havsörnar som håller koll på skarvar.

Jag gick av m/s Sjögull i Vaxholm och fick bevittna den vackra m/s Östanå I också – innan jag gick in på Glass på hörnet och köpte en supergod glass. Hemresan till Lidingö gick sedan med m/s Silverö.

/Mats Östman