Något av det mest somriga som finns är väl ändå en resa med ångfartyget Mariefred till Mariefred – en mycket trevlig ort att resa till sommartid med dess trevliga stadskärna med träkåkar, Gripsholms pampiga slott, museijärnvägen och också inte minst den idylliska Hjorthagen.

Mer eller mindre nödvändig utrustning inför en resa. Radarutrustning självklart, topplanternor likaså – men det så kallade biffröret är numera bara en kuliss.

Kön var en halvtimme innan avgång kl 10:00 redan en bit upp på kajen. Från Stockholm och kajen Klara Mälarstrand åkte vi väl iväg med ca 170 passagerare ombord. Fler påstigande kom sedan vid bryggorna Sandviken och Enhörna-Ekensberg på Enhörnalandet nordväst Södertälje.

Ett ångfartyg som det sällan numera som allmän passagerare går att resa med är s/s Björkfjärden som bidar mycket av sin tid vid Norr Mälarstrand på Kungsholmen. Hon ägs av Wallenius och de fåtal turer hon kör numera per år av interna former inom bolaget. Men hon visades upp för några år sedan vid evenemanget Stockholms Steam vid Riddarholmen, då fick man gå ombord och se den fina renovering man genomfört av fartyget på senare tid.

Fartyget är för mig annars förknippat som s/s Saltsjön och hennes anlöp vid Dalarö en gång i tiden när hon fortfarande gick på sin ursprungstrad Stockholm – Utö. Men det är över 20 år sedan nu senaste reguljära turen gick.

Gamla Luxfabriken på den numera så bostadstäta ön Lilla Essingen.

M/S Kungshatt med sin märkliga front men som sväljer några cyklar i dess trafik på SL-linje 89 som Rederi Ballerina tog över från Blidösundsbolaget hösten 2025. Vad som syns mer i bilden är den gula villan Lyran (tillika ett utmärkt konditori) i Bredäng i vilken stadsdel också höghusen är placerade. Till konditori Lyran tar det 10 minuter att promenera från tunnelbanestation Bredäng (Röda linjen 13).

Då passeras ön Kungshatt efter en dryg halvtimmes färd, och uppe på berget på öns sydsida finns just en hatt.

M/S Mälar Victoria drar in mot Slagsta och framför Vårby för att anlöpa just Vårby brygga på sin färd mot Birka. I bakgrunden tornar ett flott utsiktsställe eller alternatvit plats för utförsaktiviteter upp sig – Flottsbro. Vattendraget fortsätter en bit in efter Vårbyfjärden in i Albysjön och därefter via en smalare passage just vid Flottsbro in i Tullingesjön.

Seglade västerut likt s/s Mariefred ångade på västerut. Bakgrunden visar en sandstrand vid Sandudden på Ekerö kallad Södrans badplats. Närliggande område består av många bostäder som senaste 20-25 åren växt upp i det grus- och sandtaget vid Sandudden.

Tvärs över vattnet så kommer väldigt mycket grönska men också en del byggnader där bakom som tillhör Sturehovs säteri i Botkyrka. Och på tal om vatten så har då Norsborgs vattenverks passerats och inte långt bortom Sturehov finns reservattentäkten Bornsjön.

Tvärs över igen så stack Ekerö kyrka upp bland grönskan där.

Genom Bockholmssundet mellan Vällinge och Helgö innan stora vida Björkfjärden tog vid. M/S Mälar Victoria leker kurragömma i bilden på väg mot Björkö och den vikingatida handelsstaden Birka.

Fiskgjusen spanar efter något gott i Björkfjärden – och även jag blev då hungrig.

Trevligt att få komma upp o prata med fartygets proffsiga och trevliga kapten, bekant från en annan tidigare Mälarbåt som numera stoltserar i salt vatten (gissa vilken…). Faktum är att det finns likheter mellan s/s Mariefred och m/s Västan (som byggdes som s/s Nya Svartsjölandet). Långa lastdryga fördäck (goda för den tidens trafik) bland annat – även om nu s/s Mariefred även från början till stor del också byggdes för turisttrafik. Unik är trafiken i alla fall hon kör – samma trad sedan byggåret 1903.

Efter att ha varit en trappa upp från huvuddäck så tog jag en trappa ner från huvuddäck – och helt enkelt trappade ner på att skåda Mälarens omgivningar för en stund. En sommarlåda av godsaker intog jag i ångbåtens så vackra försalong. Och ett glas vin till satt ju inte fel.

In i Gripsholmsviken efter dryga tre timmar på sjön via korta anlöp vid Sandviken och Ekensberg. En magnifik vy att skåda Mariefred och Gripsholms slott på avstånd.

Östra Södermanlands Järnväg kör sommartrafik på den smalspåriga järnväg som ansluter till Mariefreds ångbåtsbrygga. Det är fantastisk anslutning mellan ångbåt och ångtåg i detta fall. Ångloket på bilden bär namnet Hamra – och den har då sörmländsk anknytning då den nyttjades på en industribana vid Tullinge-Tumba. För att återgå till bilden med Flottsbrobacken tidigare, hade man tagit sig in med båt till Tullingesjöns innersta del så hade man kommit till detta loks ursprungliga trafikområde.

Tack s/s Mariefred och dess härliga besättning för en mycket fin resa! Strax efter 13:30 kom fartygets resenärer (runt 200-talet) att stiga iland. Jag kom att göra hemresan annorlunda.

I denna stad finns många möjligheter till sköna motiv. En sommarstad är det ju verkligen, inte bara besökare genom passagerarbåt utan även fritidsbåtar. Många ansluter även till staden genom bil – inte osannolikt från Sörmlands andra nejder. Min promenad väl iland gick först bortåt slottsområdet Gripsholm.

Slottet i sin prakt. Skulle man gå in för besök så finner man därinne Statens porträttsamling.

Något som också tillhör slottsområdet är det naturfagra Hjorthagen strax intill, som sedan slutet av 1800-talet var ett inhägnat område där dovhjortar strövar. Just i denna bild syns kanske inte så många. 😉 Det var varmt när jag gick här den 30 juli.

Den regionbaserade kollektivtrafiken till Mariefred ombesörjs av Sörmlandstrafikens bussar. Ska man till och från Stockholm så går det utmärkt att byta till Mälartåg vid Läggersta.

Ena sidan länsväg 223 präglas av naturområde, den andra sidan präglas av en golfbana.

Baktill på flera håll här…

Tuff tuff-tåget tuffar vidare mot Läggesta. Populär var den helöppna sommarvagnen (ursprung Helsingborg) strax efter loket och godsfinkan,

Dovhjort (Dama Dama på latin) är ett hjortdjur som kan skådas i mängder när de dyker upp i det vilda. De har i Sverige en historia att ha placerats i kungsladugårdar och inhängader från början. Hjorthagen i Mariefred är just en inhägnad där hjortar strövat sedan slutet av 1800-talet – och där allmänna besökare får öppna en port för att ta sig in för att inte det ska ske som många gånger hänt i historien (inte bara gällande detta djur) d v s de släpps ut.

Ja även en del hjortar tyckte kanske också det blev varmt. 😉 Här samlades ett gäng under ett träd i skuggan, tror inte de hade så stor glädje av bänken med bord. 😉

På 10 poäng, vart är jag på väg?

Jo tillbaka till stadskärnan och här då stationen. Denna torsdags trafik på museijärnvägen koncentrerade sig på sträckan Mariefred – Läggesta. Andra dagar så trafikeras även Taxinge-Näsby. Och just Taxinge med sitt kakslott (kallas för det då slottet har ett kafé med en rejäl fikameny).

Mycket tjusfullt med dessa gamla vagnar med skiftande historik och geografiska trafikområden. Gemensamt för flertal av dem är att de under åren varit sommarstugor emellan perioderna på järnvägen. Många ideella timmar som gått åt att rusta upp dessa gamla vagnar till dess fina skick.

Allt trevligt att skåda i Mariefred kan nästan göra en religiös…Det här är i alla fall Mariefreds kyrka med ursprung 1600-talet. Mariefreds församling tillhör Strängnäs stift – och på tal om indelningar så hör också tätorten Mariefred till Strängnäs kommun.

En anledning till att jag stannade kvar när s/s Mariefred backade ut kl 16:30 var att kunna få några bilder på henne.

Det var likväl många som ville resa mot Stockholm för 3,5 timmes resa i det strålande vädret, det var verkligen en högsommardag denna 30 juli som också kom att vara en av s/s Mariefreds sista trafikdagar denna säsong 2026.

Säsongen blev kortare i år – men det ska sägas att det är inte billigt att hålla en sådan här trafik drivandes med ett stenkolseldat ångfartyg med stor personalbemanning. Problem med ångpannan höll båten liggandes en större del av säsongen 2025 vilket inte var till fördel för årets säsong heller. Så av största betydelse är att båten har sitt stöd från inte minst den lokala vänföreningen Föreningen s/s Mariefreds vänner och Föreningen Stiftelsen Skärgårdsbåten.

Ett stort sätt att stödja ångbåtar är också förstås självklart att resa med dem och den här torsdagen 30 juli fick båten verkligen stort stöd genom många resenärer både till och från Mariefred. Det fanns verkligen mycket positivt att ta med sig från denna sommarresa med s/s Mariefred.

Hej då, på återseende!

En promenad genom stadskärnan Mariefred bort från hamn och tågstation för att ta mig till en busshållplats för att en av Sörmlandstrafikens gröna bussar till Läggesta där sedan Mälartåg tog mig hem till Stockholm. Det var bra anslutning på ca 15 minuter mellan buss och tåg. Bägge biljetterna köpte jag via appar för respektive bolag.

I och med att jag tog snabbvägen hem till Stockholm så hann jag med ytterligare en ångbåtstur med s/s Norrskär från Strömkajen till Gåshaga på Lidingö. S/S Blidösund, systerfartyg till Norrskär, skulle ut på en musikkryssning.

Och för att avrunda det hela med en återkoppling till Mariefred så gjorde s/s Blidösund en resa just till Mariefred tillsammans med s/s Mariefred på Ångans dag som brukar firas där i början av juni. I år var det på självaste nationaldagen.

Här kommer då en extrabild från när s/s Mariefred åkte ut på årets första resa – just den till firandet av Ångans dag.

M v h

Mats Östman