Hej,

En ny ”Efter jobbet”-vandring kom att ske torsdagen den 15 april. Jag kom denna gång att bege mig norrut, och med utgångspunkt Örsta i Vallentuna blev det en etapp på Roslagsleden med slutmålet Lövhagen. Det här blev en lite spontan längre vandring då jag emellertid tänkte kanske mer att vandra runt Angarnssjöängen, en rundslinga på närmare 7 kilometer. Sträckan på Roslagsleden kom istället att bli hela 16 kilometer. Dock inte lika många kilometer som när jag gick sträckan från Wira bruk till Penningby slott i september förra året. Men 16 kilometer varav en del längs skogsstigar tar en stund att vandra, och det tar ju inte kortare tid genom att man stannar upp för fotopauser. 😉 Etapp 3 på Roslagsleden utgår från Örsta i Vallentuna kommun, dit kommer man med buss 665, förslagsvis från utgångspunkten Vallentuna dit man kan resa med Roslagsbanan, vilket var precis det jag gjorde denna torsdag.

Väl ute i Örsta så började jag med att gå till den stora hällristning som är en av de största i Stockholmstrakten. Den visar två hästar och två skepp, förvisso lite svårt att urskilja vid en första blick.

Öppet landskap med stora areor odlingsmark.

Första biten från Örsta längs Roslagsleden norrut går längs den fågelrika Angarnssjöängen. En av Stockholmsområdets bästa lokaler för fågelskådning, och även om man inte är så fågelintresserad så är det en vacker miljö.

Bland de arter jag fick se var den ryttlande fiskgjusen på bilden här en. Fiskgjusen som precis återkommit efter vintern som tillbringas betydligt längre söderut på jordklotet.

Ett fågeltorn finns strax norr om Örsta, där man har fin utsikt över sjön. Information om de arter som brukar vistas i området finns också på några skyltar.

En ren och ”skär” njutning att se sådana här vackra blåsippor.

Roslagsleden markeras i denna orangea färg, liksom exempelvis även Sörmlandsleden.

En riktig vårkänsla vid synen av vårlök under trädet.

Så går man genom denna grind för att lämna Angarnssjöängen bakom sig. Längs sjön finns gott om strandängar och hagmark, och i en marker så går det sommartid betesdjur varav man får passera en del ”hinder”.

Roslagsleden tar i söder sin början vid södra delen av Rinkebyskogen i Danderyd, och skulle man fullfölja hela leden så hamnar man slutligen i Grisslehamn på Väddö. Men då har man avverkat många, många mil. Vissa etapper i sig själva är på två mil och mer därtill.

Nej denna bebyggelse var inte mitt mål, även om namnet på den lantliga byn är Målsta.

Det börjar nu grönskas allt mer. 🙂 Traktor med arbetsredskap var ute för vårbruket.

Så gick leden in i samhället Karby med passage av Össeby idrottsplats. Efter så passerades busshållplatsen och en gång och cykelväg tog en ner till ICA-affären Brottbyhallen, där lite bunkring av dryck och tilltugg kom att göras. För nu var jag bestämd över att jag skulle fortsätta etappen ut.

Så har jag gått över Norrtäljevägen/E18 för första gången under den här vandringen. Och passerar här hållplatsen Brottby trafikplats dit man exempelvis kan åka med Norrtäljebussen från Stockholm – linje 676. Här kan även på och avstigning ske för anslutningsbussarna till dagfärjorna mot Åland i Kapellskär och Grisslehamn.

Inte alls långt efter ha passerat över motorvägen så dök denna betydligt trevligare syn upp. En väderkvarn beläget i en trivsam miljö, ja med undantag av motorvägen då… 😉 Denna kvarn står på gammal mark som mycket annat i området, här finns ett gravfält från yngre järnåldern.

Så vacker gårdsmiljö i Brottby.

Här kommer en buss på linje 667, ännu en landsortslinje i Vallentuna kommun.

En ruin från en medeltida kyrka i Brottby – Össeby kyrkoruin. Nu har jag tagit av från Roslagsleden lite, men inte mer än några hundra meter och det var ju klart att jag skulle se detta. I denna kyrkoruin hålls bland annat friluftsgudstjänster, då det finns altare och bänkar där ”inne” så att säga. 😉 Det hela sköts av hembygdsföreningen som även håller till i Kvarnbacken där förutom kvarnen även ett par andra byggnader finns.

På tal om gamla anor, här passerade jag över en gammal vikingafarled – Långhundraleden.

Efter att gått genom en ett bostadsområde i Brottby som kom jag sedan ut på en mindre enskild väg som ledde över motorvägen igen.

En stor åker gick jag längs ett tag, och det här var mest en transportsträcka för att ta sig bort från det som syns till höger i bild. 😉 Här gäller det att hålla sig till leden, det är ju ingen självklarhet att markägare upplåter en del av sin mark till vandringsleder. Men desto trevligare att många låter det göras, samtidigt som vi som vandrar och vistas ute i naturen ska visa respekt och inte orsaka skada på något – naturligtvis. Allemansrätten inbjuder till rättigheter – men också skyldigheter.

En bit längs den ”roliga” Norrtäljevägen och fick syn på denna skylt. Vid trafikplats Söderhall finns som skylten påvisar fabriksförsäljning av cocosbollar, alltid något att stanna till vid kanske om man ska till eller från Roslagen. 😉 Även kallat Roslagsstoppet, denna rastplats.

Efter att gått en bit längs E18/Norrtäljevägen, och känt på lite avgaser, så kom jag sedermera in på en skogsväg som gick bland produktionsskog. Här lite blandade trädsorter med en tall som stack upp lite extra. 😉

Klockan började närma sig 18-tiden när jag kände att det var kanske läge äta den wrap som jag köpt med mig från ICA Brottbyhallen. Lägligt nog kom då Römossens rastplats, så där satte mig ner en stund. Dock inte för länge, för nu var jag en bit från det mesta och visste väl inte riktigt hur lång tid det skulle ta till Lövhagen, samtidigt som ljuset gick in i kvällsskede.

Efter att ha gått längs en skogsväg en bit så kom sedan sista biten mot Lövhagen att gå på skogsstigar istället.

Ett kalhygge där det börjat växa på nytt.

Och vad går man under här om inte Norrtäljevägen/E18. 😉 Medelst spång och Europapallar.

Ett så att säga naturligt räcke. Sista delen genom skog och mark var det en hel del spångar på sina håll, och det var rätt geggigt också. Men så är det ju fortfarande relativt tidigt på våren, och det är ju trots allt inte så längesen det låg snö.

Strax före halv åtta så kom jag fram till Lövhagen och etappens slutmål. Tajmingen var god då min buss mot Söderhalls trafikplats kom att komma bara efter fem minuter.

Efter en mycket härlig dag på ”leden” så blev det bekväm dubbeldäckare tillbaka till Stockholm, just från Söderhall.

Mvh

Mats Östman