Efter en god natt så vaknade man till en solig morgon, vad annars denna märkliga sommar.

Nere vid Nordre älv var det magiskt – om än väldigt varmt redan vid halv tio.

Från Saltholmen åkte vi denna förmiddag ut mot ön Vrångö. På bilden ett möte mellan godsfärjan Göta II samt passagerarbåten Vesta.

Ut till Vrånö gick resan rätt så snabbt då vi kom att åka med Rivö – en av två katamaraner och tillika snabbåtar i Styrsöbolagets flotta.

Ca 12:15 var vi framme och strax därefter lämnade Rivö bryggan för tillbakafärd till Saltholmen.

På Vrångö hade vi först lite funderingar om hur vi skulle gå på ön, vilket resulterade i att vi valde södra delen. Och ganska direkt efter att vi gå ifrån bryggan fångade jag denna otroligt vackra makaonfjäril på bild.

Vacker natur.

Här går vågorna inte på havet utan på klipporna. 😉

Nja inte riktigt mogna än, björnbären.

Så vi fick syn på en torfalk som först satt på i toppen på ett träd men som sedan ”prövade” sina vingar.

Som den ytterskärgårdsmiljö det är så är det ganska lite växtlighet. En gångväg kom vi att gå runt södra halvan och bort till tätorten på ön.

Rester av en gammal fornborg på öns sydvästra del. En stor del av Vrångö är naturreservat.

En rest från svunnen tid då Vrångö hade lotsverksamhet. Från platsen där detta lilla röda hus står hade man fin utsikt över omgivningen.

Utsikt över bland annat alla vita hus.

Vy mot Vrångö hamn där vi sedan kom att äta på ett rökeri.

Naturligtvis tog vi också oss ett dopp här på Vrångö. Lite mer långgrunt än vid Husvik på Brännö, men helt klart skönt i vattnet även här.

Fiskeboa hette matstället vi åt på i Vrångö hamn. Jag beställde varmrökt lax som var alldeles utomordentligt god.

Lite blomster.

Tillbakafärden till Saltholmen gick med båten Vesta. Här möts den andra snabbåten Valö vid bron från Styrsö till Donsö, kallad Donsöbron. Men Valö valde vi inte att åka under besöket i Göteborg.

Inne i stan var vi igen sedan till ca 17:45. Sedan gick vi längs kanalen bort mot Stenpiren där vi kom att gå ombord en vacker ångbåt vid 18-tiden – men mer om detta blir det i kommande inlägg.

Mvh
Mats Ö.