I härligt vårväder söndagen den 9 april kom jag och två vänner att vandra längs Blå leden, en vandringsled som leder från Domarudden i Åkersberga till Vaxholm. Hela sträckan är på 35 kilometer, och det kanske var lite väl häftigt att gå så långt. Så vi kom att påbörja vandringen vid ett ställe som heter Rydbo, men även därifrån kom det att bli en lång, lång väg bort till Vaxholm.

Vandringen kom att gå ut på den stora halvön Bogesundslandet, som i stort sett hela blev naturreservat år 2013. Hela reservatet omfattas av en landyta på närmare 2900 hektar. En hektar är ju 100 x 100 meter (10000 kvadratmeter) så det är ju lite mark kan man säga. 😉

I och med att vår vandring kom att bli en lång historia så valde vi att starta rätt tidigt från Stockholm Östra station. 09:05 åkte vi iväg med Roslagsbanan som tog oss till Rydbo, som ligger mellan Täby och Åkersberga. Väl framme blev det till att leta upp de blåa markeringar som vi skulle följa.

Här på bilden så är de blåa markeringar för Blåa leden ganska tydliga. Det var dock lite svårt i början ifrån Rydbo att komma rätt då markeringarna där var lite otydliga. Bortåt Bogesundslandet var det i stort sett bra, endast vid ett tillfälle kom vi lite ur kurs s.a.s.

Vacker himmel och lite öppet landskap i form av kalhygge. Den första delen av vandringen passerade ett par kalhyggen, som ju inte är speciellt upphetsande att se. Utifrån detta kunde vi konstatera att nästa gång vi eventuellt vandrar samma sträcka så skippar vi delsträckan Rydbo – Kulla Vägskäl. Kulla vägskäl ligger längs vägen till Vaxholm dit man då kan ta sig med buss 670 som utgår från Östra station/Tekniska Högskolan.

Efter att ha gått över väg 274 (vägen till Vaxholm) så började den vackra naturen arta sig. Mängder av blåsippor kom vi att få se under dagen, nu stod de verkligen i full blom. 🙂

Det vackra stället på bilden heter Stenvreten.

Efter ett par timmar så hade vi kommit in i Bogesundslandets stora naturreservat – äntligen!

Ganska snart inne i naturreservatet så hittade vi ett fint rastställe intill ett kärr. Där intog vi våra matsäckar och vilade upp oss lite inför fortsatta vandringen. Under tiden vi satt där passade en ormvråk på att flyga förbi ovan oss. En av dagens två rovfåglar vi såg.

Grönt är skönt! Och från skog till öppna landskap varierade det under vandringens gång.

Är det AIK:are som har varit i farten här tro? 😉 Eller kanske mer troligt en bäver.

Intill Eke fjärd hittade vi ett trevligt ställe att vila på. Ju längre vandringen gick desto mer tacksamt var pauserna. 😉 Ganska precis när vi slog oss ner här så kom en havsörn och ”kollade läget” över fjärden.

Mer blåsippor ute i backarna. Vitsippor sågs inte speciellt många dock, och det dröjer väl någon vecka tills de börjar ta plats ute i markerna – för det lär de ju göra. 😉

Ca halv tre kom vi fram till Bogesunds tjusiga slott. Mittendelen av slottet är från 1600-talet, medan delarna med tornen uppkom på 1860-talet. Nära slottet finns även vandrarhem. Senast jag var vid Bogesunds slott var en introduktionsdag på Marina Läroverket för snart 11 år sedan, vi åkte med skolans sjömätningsfartyg Petsamo till bryggan Fridhem vid Långholmsfjärden, därifrån vi gick upp mot slottet och spelade brännboll strax utanför. Det är för övrigt senaste gången jag spelade brännboll, men tror mitt lag blev rökt i det spelet om jag minns rätt. 😉

Detaljer på äldre byggnader gillar jag att fotografera. Ja det är vackert att se på också förstås. 😉 Slottet restaurerades år 2010-2012 varav en del bestod i att putsa upp fasaden som nu verkligen lyser.

Blå leden fortsatte utmed Karlsuddsviken en kortare bit, sedan tog det av in i skogen bort mot Tenö. Vid Tenö varv låg färjan Nora inne. Tenövarvet är ett av varven i Stockholmsområdet som yrkessjöfarten avvänder, och då menas skärgårdsbåtar, vägfärjor, kustbevakare och andra arbetsfartyg.

En gammal torpstuga passerade vi innan vi började få sikte på målet…

…och målet kom ju att bli Vaxholm. Sista biten var förvisso väldigt fin, men då hade kilometrarna börjat sätta sina spår kroppsligt. 😉 Vi passerade Tenöbadet med ett café med namn Morfarsstugan. Säkert mycket folk där sommartid, från detta badställe är inte meterna speciellt många till Pålsundsbron som förbinder Tenö med Vaxholm. Och uppe vid en efterlängtad Statoilmack (jo ska väl snart heta Circle K) nära busshållplatsen avrundade vi dagens fantastiskt fina men även långa vandring. Blev väl ca 2 mil vi gick i varierad terräng. Buss 670 tog oss sedan in till Tekniska Högskolan där vi på morgonen hade startat färden.

Glad påskvecka önskar jag er läsare!
/Mats Ö.