Lördagen den 20 juli åkte jag och vännen Niclas med ångfartyget Blidösund på en av dess utskärgårdsturer för säsongen. Färden gick från bryggor på Ljusterö samt Björnhuvud på fastlandet(Österåker). Resmålet för dagen kom att bli Lilla Nassa, en bit öster om Möja.

Jag åkte ifrån Strömkajen i Stockholm med m/s Sjöbris till Laggarsvik på Ljusterö, där vi var ett gäng som kom att byta till Blidösund. Normalt sett trafikeras inte Laggarsvik av båten mot Blidösundet och Arholma, men för en dag blev det ett extratillägg.

Sjöbris avgick från Strömkajen kl. 08:30 med omkring 130 passagerare ombord. Det kom på fler längs vägen. På bilden syns den vackra silhouetten av Gamla stan och med kryssningsfartyget Balmoral förtöjd på Strömmen.

Båtbyte mellan Sjöbris och Blidösund är inget ovanligt, sker varje sommarsöndag vid Glyxnäs på Blidö, då resenärer som ska åka med Blidösunds Saltkråkantur till Norröra får göra ett byte där. Det här båtbytet vid Laggarsvik var som sagt endast för denna dag.

Blidösund visslar för anlöp vid Laggarsvik ca 10:15.

Den enda fastlandsbrygga som Blidösund kom att hämta/lämna resenärer vid denna soliga lördag var Björnhuvud. Beläget på fastlandet Österåker, och som trafikeras endast av Blidösund på dess turer till och från norra skärgården sommartid. De snabbare båtarna Sjögull och Sjöbris anlöper Östanå färjeläge istället, några kilometer norr om Björnhuvud. I alla fall, 57 passagerare kom ombord här vid denna brygga på bilden.

En mycket speciell grundutmärkning vid Östra Lagnö. Vi valde att inte köra på det och därmed ”spolade” vi det grundet. 😉

En rätt så sliten brygga är Östra Lagnö, där Blidösund endast går in vid specialturer som denna till Lilla Nassa. Blidösund är ju förutom dess klassiska skärgårdstrafik även känd som musikbåt, och gör även i alla fall någon gång per sommar även en musiktur runt Ljusterö. Då trafikeras också Östra Lagnö, dit man för övrigt absolut enklast kommer med bil, om man exempelvis vill besöka naturreservatet som finns där ute. Bussturer går ganska sällan ut till denna ö med broförbindelse till Ljusterö över Klintsundet.

Nord-Sydlinjens nordliga fartyg, dock med sydligt namn, Sunnan passerade oss utanför Hallonstenarna i riktning mot Sandhamn. Den nordliga delen av linjen går mellan Arholma och Sandhamn, med avstickare till Stavsnäs varannan dag. Den sydliga delen utgår varannan dag från Stavsnäs, men i huvudsak dagligen från Sandhamn och ner till Nynäshamn.

En stilla Svartlögafjärden kom vi att åka över i riktning mot Nassaskärgården. Ett par grynnor (utom bild) där ofta gråsäl brukar ligga var denna lördag övertagen av några svanar, så ingen säl i sikte där och heller inte på övriga färden.

Ca 13:15 förtöjde befälhavare tillika kunnig ciceron på färden, Göran P Sjödin, detta 35 meter långa ångfartyg vid en klippa på Lilla Nassa. En speciallandgång kom att monteras för att underlätta en säker landstigning.

Väl iland på Sprickopp, en av öarna tillhörande ögruppen Lilla Nassa. Lilla Nassa som ägs av Lidingö kommun, varav att jag kände mig hemma i omgivningen. 😉

Klippigt! Och lite brant vid tilläggsplatsen, men besättningen hjälpte till för de som behövde en hand.

Kameran gick naturligtvis varm i det strålande vädret, i den ännu mer strålande naturmiljön.

Visst kändes det lockande med ett bad, men det fick bli en annan dag.

Röda sjöbodar är ett kännetecken för ytterskärgårdsmiljön med de gamla fiskelägena.

De som med fritidsbåt kommit ut till ön denna lördag i tron om att få en lugn stund kom att ha fel. Plötsligt invaderades ön av 150 ångbåtsresenärer. 😉

Det finns ju en del konstnärer som har skildrat Stockholms vackra ytterskärgård i sina konstverk. Bruno Liljefors var en, en annan var Roland Svensson som hade sommarvistelse på Tornö vid norra Möja. Många av hans motiv är tagna just från Nassaskärgården, som inte ligger speciellt långt ifrån Möja. Vid Ramsmora på nämnda ö finns ett museum där hans tidigare ateljé finns avbildad.

Iland på Sprickopp var vi i ca 1 timme och 45 minuter.

Vy mot havet. Utanför Lilla Nassa i sydostligt väderstreck så är det öppet hav direkt. Drar man sig lite mer mot norr så kommer man ut mot Gillögaskärgården samt längre ut Svenska Högarna. Blidösundsbolaget brukar köra två turer med Sjöbris i juni varje år just ut till Svenska Högarna med dess Heidenstamfyr.

Och vad gömmer sig bakom klipporna om inte en vacker ångbåt. 😉

Vidvinkelbild från vattennivå. Priset för denna resa ut till Lilla Nassa var 495 kronor.

Underbara klippformationer, här avbildat på ytterligare en vidvinkelbild.

Avgångstid tillbaka mot Ljusterö var satt till klockan 15:15. Och de som inte var ombord då kom att få vänta en stund på nästa avgång. 😉

Ingen hög vegetation på Lilla Nassa direkt, men en hel del buskar och en del blomster.

Bland annat så syntes örten fackelblomster i dess praktfulla färg.

På vägen över Björkskärsfjärden, mot Möjaskärgården, så sågs havsörn på en kobbe innan den flög iväg med sina mäktiga vingslag.

Möja såg jag och Niclas inte så mycket av då vi valde inta en måltid i den vackra försalongen på Blidösund. Här kunde man inta ångbåtsbiff eller lax. Jag valde laxen vilken smakade mycket bra, och en mycket trevlig service fick man av personalen i baren (som ligger precis innanför dörrarna till fördäck på båten).

Utanför Gällnö sågs Blidösunds systerfartyg, det ett år äldre ångfartyget Norrskär, på sin väg från Sandhamn till Stockholm.

Jaha så man slipper inte Facebook även ute i skärgården… 😉 Vad nu detta märke betyder egentligen vet jag inte.

Tillbaka i Laggarsvik och vi tackade besättningen på Blidösund för en riktigt härlig resa. Nu återstod bara hemresan mot Stockholm.

Sjöbris var ganska så sen på sin resa från Arholma till Stockholm, närmare en halvtimme. Så jag och Niclas bestämde oss för att ta Västan in mot stan, betydligt långsammare resa men med en charmig båt (ja min favoritbåt till och med) som inte direkt var fullsatt efter endast bryggan Väsbystrand före Laggarsvik.

Majoriteten av dem som åkt med Blidösund väntade dock in Sjöbris, som ju är en mycket snabbare båt än Västan, men som inte var på plats där förrän vid 19:30-tiden. Förmodligen rätt så ordentligt med folk ombord dessutom, den gick även via Rödlöga på inresan från Arholma, och det var väl en anledning till att vi valde att åka med Västan till Gåshaga på Lidingö dit vi kom ca 21:25, lite försenat även där.

En annan vacker dam är s/s Storskär som vi hann se vid Gåshaga brygga på Lidingö, innan vi åkte vidare med Lidingöbanan.

En mycket härlig dag återigen i skärgården. Och att komma ut till öar, som man utan egen båt har mycket begränsat möjlighet till, är alltid kul. Tack till Blidösundsbolaget för denna upplevelse.

Mvh
Mats Östman