Hej på er alla,

Traditionsenligt kör jag en sammanfattning av året med systemkameran som knäppt på över 20 000 bilder år 2023. Motiven är som oftast kopplade till båtar, naturen, städer och också vädrets skiftningar. Jag ska inte fatta mig längre än att bildsviten börjar härmed nedan, med två bilder inklusive text från varje månad.

Året började med en avslutningsresa med Viking Lines trotjänare Rosella. Hon avslutade sin trafik mellan Kapellskär och Mariehamn någon vecka in på nyåret för att sedan försvinna ner till Grekland där hon nu tjänar en solig ”pensionär”-tillvaro ty färjan är 43 år gammal. I denna dimmans tur den 2 januari så kunde man dock skymta Birka Stockholm liggandes i Mariehamn, sysslolös sedan mars 2020. Men under året 2023 såld till Rederi AB Gotland och senare även Viking Line som köpte in sig 50% på fartyget. År 2024 kommer då bli en nystart för Birka Gotland som hon då sedermera döptes om till.

En av de vanligare promenader jag gör hemma på Lidingö är längs Kyrkviken ut till Hustegaholm. Gråviken är under sommaren en rik fågellokal och är då ett fågelskyddsområde, mängder med skäggdoppingar bl a brukar hålla till där och rovfågeln fiskgjusen brukar leta fisk där. Nu om vintern kan det vara lite lugnare då isen oftast ligger, ja en och annan gräsand kan förstås dyka upp i de öppnare partierna. Den 22 januari var det en väldigt vinteraktig inramning kring denna vik som mynnar ut i Hustegafjärden.

Under året har några utfärder gjorts med lokaltrafiksföreningen LTF. Jag har fått vara en delansvarig för utfärderna som gått ut i skärgården, tillsammans med ett par vänner. Den 12 februari gjordes vinterbåtsutfärden och den gick denna gång till Ingmarsö. Man hade förbokat besök på hembygdsmuseet och därefter intagning av god ostkaka på gårdsmejeriet intill museet. Ingmarsö är i högsta grad en levande skärgårdsö året om.

Vacker eftermiddagsvy från Västerbron den 27 februari. Mälardrottningen ”Lady Hutton” är en trivsam stillaliggande båt där jag haft trevliga stunder med vänner under året. Det är ett hotell men likt många andra hotell så finns där också en restaurang och bar. Den skänker lite liv åt Riddarholmen som för övrigt är en rätt stilla plats förutom turister som gärna skådar in Riddarholmskyrkan eller fotograferar Stadshuset ifrån kajen intill statyn av Evert Taube.

”Vad glor du på” undrade kanske denna kattuggla i Ulriksdal den 1 mars. Inte särskilt långt från Ulriksdals slottsteater ”Confidencen” kunde denna individ i ett träd skådas. Promenader i Ulriksdal för övrigt är inte fel att göra, en härlig miljö med dess slott, slottspark och man kan ju om man vill vandra riktigt långt fortsätta längs Edsviken och komma upp till Sollentuna och Edsbergs slott så småningom.

Under några veckor under senvintern så blev det lite fartygsrockader i skärgårds och pendelbåtstrafiken. Exempelvis kom trotjänaren m/s Ramsö att gå ett antal dagar på SL-linje 83 Strömkajen-Vaxholm-Rindö. I dimman kom hon här på väg in mot Gåshaga den 21 mars.

En helg i Falköping 1-2 april gav tillfälle till besök vid Hornborgasjön och Trandansen. Vilken upplevelse! Många tusen tranor som rastade i sin resa mot nordliga häckningsplatser, den här dagen 2 april räknades upp till 11000 tranor ca. Om en bild kunde låta så hade den inte varit ljudlös här.

Men här var det i närmast ljudlöst. Från vintrig start i Västgötabygd till mer somrig känsla på Grinda den 20 april. Här står jag längst ut på den del av Grinda som kallas Högnäset, och det finns fog för namnet då är kuperad terräng man får ta sig igenom längs stigar från ångbåtsbryggan för att sedan ta sig ner till härliga klippor med bedårande utsikt mot Saxarfjärden. En säl dök upp bara ett tjugotalmeter ut, men sedan dök den även ner… 😉

Gullvivor på Arholma med kapell och väderkvarn i bakgrunden. Från Arholma till Landsort brukar en beskrivning av Stockholms skärgårds utsträckning vara – och i år har jag då besökt Arholma men inte Landsort. Den sistnämnda ön är förestående för nästa års vårturer ut i en helt magisk övärld som Stockholm har att erbjuda. Roslagens skärgård har jag haft ett något visst fokus på i år med besök på öar som Arholma, Idö, Lidö, Fejan, Marö, Söderöra, Svartlöga och Rödlöga.

Fortsättning på temat viveväxter…Längs vägen ut till Dalarö ligger Sandermar naturreservat, som är en magnifik plats att besöka under maj och juni när blomsterprakten är som mest. Inte bara blommor kan man ju skåda där utan många fågelskådare syns också – för att inte tala om fåglarna själva. 😉 Bilden visar dock en växt ur den rika floran som hänför en vid ett besök just i senare delen av maj, och detta är då majviva som avbildats. Denna växt, som inte är helt vanlig, trivs i fuktig mark vilket det är utåt strandängarna i Sandemar. Och visst är den charmig?

När jag nu skrivit detta inlägg i december så är inte mycket kvar av Gamla Lidingöbron. Sista turen med spårvagn gick 3 juni och på dagen var jag uppe på Torsviksberget och bevittnade en väldigt snar historisk vy. Bågen revs under hösten och en snart 100 år gammal silhuett över vattnet Ropsten – Lidingö gick in i historien.

Dagen före midsommarafton är en dag då jag brukar vara ute och observera skärgårdstrafiken inför midsommarhelgen. En del omdaningar samt extraturer brukar erbjudas, bland annat så har ångfartyget Norrskär förstärkt det andra ångfartyget Storskär på dess tur ut till Ljusterö. Det gjorde hon förra året och så blev det även detta år 2023. Så varför inte en tur med Norrskär på en trad som hon normalt inte kör, dessutom med en vän blev det en lugn och god stund i Norrskär eminent vackra matsal. Silltallrik, ångbåtsbiff och glass med jordgubbar och punsch – kunde livet bli bättre? Dessutom med en mycket trevlig service. Min gode vän tackade nej till sitt glas punsch så någon fick dricka två – och utgången blev något vag…Midsommar helt enkelt.

Fortsätter på temat ångbåtar, eftersom det är ”konstigt nog” är något som präglar min sommar ganska ordentligt. I alla fall när det gäller ångfartygen Norrskär, Storskär och Blidösund. S/S Blidösund har gjort en del utskärgårdsturer under lördagar, jag åkte med den första som gick runt mitten av juni, en resa till Sundskär. Den resan var ett minne i sig då vi var endast 12 passagerare vilket ju var ett svårt bottennapp med tanke på att besättningen ombord på ett ångfartyg är i stort sett lika många…I alla fall, på bilden var hon ute på just en sådan här utskärgårdstur den 8 juli, och med Ålands hav i bakgrunden passerar hon farleden för att ta sig ner mot södra Blidö och gå upp genom sundet för att lämna av de resenärer som fått vara med om en härlig upplevelse. Vissa turer utgår från Norrtälje, andra från Furusund och någon enstaka från bryggor på Ljusterö.

En björktrastfamilj hade flyttat in i ett äppelträd på tomten ute på Dalarö denna sommar, och blev ett sött inslag i trädgårdens natur i slutet av juli. Mitt under de två veckor när en stor del släkt samlades i huset och i trädgården så var det liv i Åkeröträdet. Det förtäljer inte historien om var dessa tog vägen efter att nämnda Åkeröträd, som i sin tur inte direkt var full av liv längre, i början av augusti föll vika och lade sig ner i trädgården, men björktrastungar blir flygfärdiga efter bara ett par veckor så förmodligen klarade de sig om än i grevens tid. Boet i det nedfallna trädet var enligt observation i alla fall tomt. Bilden togs den 25 juli.

Här tornar en trivsam stad upp sig ett par hundra meter över havet. Falköping, ny resa ner med vandring på Mösseberg, operakonsert på Läckö slott och inte minst trevligt umgänge med släkt.

Falköping ligger ju högt över havet, faktiskt en av Sveriges högst belägna städer. Denna bild togs den 4 augusti, då hade jag och min mor varit ute o vandrat längs en pilgrimsled uppe på Mösseberg och bort mot Gudhem, nordväst om staden. Därefter tillbaka på vandrarhemmet i Mössebergsparken så tog jag mig en ytterligare promenad, och då upp till det 35 meter höga utsiktstornet på Mösseberg. Ett torn i tegel från 1902 och det byggdes i ändamålet att fungera just som utsiktstorn.

På tal om torn byggda för just ändamålet utsikt…

Kan tyckas besynnerligt att två öar som jag åkt till för första gången bär namnen Harö och Marö. Slumpmässigt eller väl planerat? I detta fall faktiskt det senare. Harö ligger närmare Sandhamn men lite avskilt upp mot Möjaskärgården till, Marö å andra sidan ligger inte särskilt avskilt i den mening att man faktiskt åker förbi ön varje gång man reser med någon större färja i farleden från/till Stockholm, utanför Kapellskär i Norrtälje kommun.

Mitt besök på Marö har jag bloggat om tidigare, en inte jättestor ö med flertalet sportstugor och fastigheter centralt på ön men som också har sina klara sevärdheter, belägen utanför Kapellskär i Norrtälje kommun. Bland sevärdheterna då bland annat detta skärgårdens ”Eiffeltorn”. Likheten med Eiffeltornet i Paris må hända kanske vara långsökt, några trehundra meter tornar det sig inte upp i a f, men konstruktionerna är i bägge fallen av fackverk i järn. Och nog skulle man gärna vilja få sig en blick av utsikten där uppifrån, men för att det ens ska bli verkligt kräver tornet en omfattande renovering.

När det danska kungaskeppet Dannebrog är på sällsynta besök i Stockholm så rör det sig om något mycket högtidligt. Det har hänt bland annat när kronprinsessan Victoria gifte sig med Daniel i juni 2010, men nu också när kung Carl Gustav i september 2023 firade 50 år på tronen. Här lämnar Dannebrog, ett fantastiskt vackert fartyg för övrigt, Stockholm den 16 september. Skulle helst kanske velat ha henne på bild vid inloppet till Skurusundet för där ligger nämligen Danmarks holme… 😉

Begynnande höstfärger samt en stoppsignal vid Gåshaga brygga den 30 september, ändhållplatsen längst ut på södra Lidingö och dess spårväg – där jag i tid och otid kliver av och på för anslutning till/från skärgårdstrafiken. Symboliken i bilden med stoppsignal (den suddiga ringen) är gällande det faktum att det ännu i sena december inte har öppnats någon spårvägstrafik på den nya Lilla Lidingöbron, det som först var tänkt att bara vara avstängt en månad är nu inne i över ett halvår med bussersättning Ropsten-Baggeby station. Jag är glad att bo på norra Lidingö i detta fall…Mina bussresor till Ropsten tar endast 5-10 minuter.

Skärgårdsbåtar med namnet Sjöbris har det funnits två stycken av genom åren i Stockholmsområdet. Nu råkade det sammanträffande ske att bägge de båtarna kom att ligga samtidigt vid Husarö den 12 oktober då m/s Mysing gick som ersättare på linjen från Åsättra på Ljusterö, medan den nuvarande m/s Sjöbris hade utgått ifrån Strömkajen i Stockholm.

Månen över Blidö den 29 oktober var hänförande läcker. På en tur från Svartlöga in till Stockholm dök den upp bland molnen, och det gällde att vara observant då man i övrigt satt och var social med vänner ombord m/s Sjögull.

Så hade då Roslagsbanans nya tåg kommit i trafik även för passagerare under hösten. En enhet till en början, som på bilden här kommer på väg mot Arninge ifrån Åkersberga. Arninge station är den nyaste längs Roslagsbanan för övrigt, belägen med stora fält på dess östra sida och med motorvägen E18 och ett köpcentrum på dess västra sida. Arninge trafikeras av tågen till och från Åkersberga/Österskär. De övriga linjerna på Roslagsbanan går mot Näsbypark i Täby och Kårsta i norra delen av Vallentuna. Utgångspunkten i Stockholm är just Östra station intill KTH, och inte heller så långt ifrån GIH-badet där jag under hösten tagit upp simning samt träning på gym. Årskort på de kommunala badhusen i Stockholm och deras gym ska gynna ens välmående.

Stockholmska vyer i skymningsljuset den 21 november. Katarina kyrka, briggen Tre Kronor och toppen av Södertorn vid Medborgarplatsen skymtas. När det gäller Tre Kronor, den så kallade Stockholmsbriggen, så är dess framtid i nuläget osäker då bolaget som drivit fartyget begärts i konkurs under hösten.

De tre sista bilderna i denna årssammanfattning koncentreras till centrala Stockholm, för man behöver inte ta sig särskilt långt från stan för att uppleva magi. När jag begav mig på ytterligare en av åtskilliga turer ut mot Vaxholm den 6 december så var det också åtskilliga minusgrader och en härlig vinterdag med sjörök, halofenomen, rimfrost, is och snö.

Julkranen symboliserar kanske lite ”Ut med det gamla och in med det nya” ty platsen för byggkranen varit just Slussen de senaste åren. Men nästa år ska kranen försvinna från platsen, så det är sista året den står ”grön och grann” vid porten mellan Mälaren och Saltsjön. Denna bild togs från den sista ångbåtsresan år 2023 – en tur den 22 december med s/s Blidösund Stockholm – Blidösundet med returresa. Flertalet vänner och bekanta ombord, och så avnjöts väldigt god mat i matsalen. Julen inleddes på bästa sätt och den förblev också trivsam med julmat, julklappar, risgrynsgröt och vinterstämning.

Tack alla vänner, släkt och bekanta för härliga stunder under året.

Och tack till er som kommenterat inläggen på bloggen, om jag skulle ha något nyårslöfte så skulle det nog vara att jag fortsätter med nya bildserier även år 2024. 😉 Men innan dess ska det intagas lite nyårsmat och champagne.

Gott Slut på år 2023 – och ett riktigt Gott Nytt År 2024!

Med vänlig nyårshälsning

Mats Östman