Utö i natur och jul

Den 18 december 2021 begav jag mig ut på ytterligare en sådan där härlig skärgårdstur. Jag slog två flugor i en smäll och besökte vacker natur under fyra timmar, för att sedan under senare delen av eftermiddagen infinna lite julkänsla med god mat på Utö värdshus.

Ramsö och Silverpilen vid Årsta brygga, en brygga där nu äntligen ett vänthus finns att tillgå för de som väntar på båten till Utö.

Över en av Stockholms skärgård större fjärdar åker man när man ska från fastlandet till Utö, Mysingen sträcker sig från Ornö-Gålö och ända ner till Nynäshamn-Nåttarö med utloppet till Östersjön i Danziger Gatt. Det syns inte jättetydligen men en Gotlandsfärja har lämnat just Nynäshamn för överfart till Visby (vänster i bild).

På tal om Mysingen, ja det finns ju även en skärgårdsbåt som bär namnet Mysing. Det är namn som flera båtar hemmahörande på Utö haft genom åren. Mysing på denna bild kom från Stockholm för att läggas upp vid Spränga brygga, kajplatserna i centrala Stockholm räcker inte alltid till.

Utö Rederi, det lokala båtrederiet som grundades 1994, dessförinnan fanns Utö Sjötaxi, köptes häromåret upp av Blidösundsbolaget/Transdev, en storvinnare av skärgårdstrafikens senaste upphandlingar då de har vunnit trafik i såväl norra, mellersta och södra skärgården. Och bland fartygen som de då sköter drift och bemanning över är Waxholm II med denna ganska så egendomliga design av Waxholmsbolagets klassiska rederimärke. I bakgrunden är det ju då Utö kyrka, vackrare än Waxholm II kan man väl lugnt säga, belägen några hundra meters gångväg från Spränga brygga. I Kyrkviken finns en till trafikbrygga i Näsudden.

Utö är en ö som har mycket, förutom folklivet i Gruvbyn inte minst under sommartid så har ön en rik natur. Jag gillar ju verkligen Utös utskärgårdsmiljöer – inte minst utsidan mot Östersjön, norra ön och den pittoreska byn Kroka inbjuder till vackra miljöer, men den här dagen valde jag att gå på andra marker. Sedan några år tillbaka finns en tydligt markerad vandringsled runt halva Utö, vilket är en ordentlig vandringsslinga. Även på ön nästgårds söderöver, Ålö, ska en vandringsled med denna blågula markering finnas. Till Ålö finns för övrigt broförbindelse från just Utö.

Otroligt vackert över Södra Fladen, jag gick alltså den blågula leden söder om Gruvbyn – med utgångspunkt Spränga brygga. Jo en av bryggorna i Kyrkviken bär namnet Spränga – kanske inte helt ologisk koppling till gruvverksamheten som var varit viktig historiskt på ön. En notering jag gjorde i Gruvbyn var att det var nya staket mot gruvhålen, och med dessa så är fotograferingsmöjligheten lättare då staketen höjdmässigt kapats.

Med tanke på att det var vindar från väst denna dag så var östsidan av Utö riktig vacker inne i vikar, flader och sund.

Vass miljö.

Sent solljus på klippor i vacker arkipelag – svårslaget!

Rävstavik kom jag fram till.

Utskärgårdsmiljöer av högsta klass får man uppleva på Utö. Från Gruvbryggan tar det ca 20 minuter att gå till Rävstavik, i alla fall inte mer än en halvtimme så det går rätt fort att komma till dessa härliga miljöer.

Ramsö inväntar resenärer vid Gruvbryggan för färd klockan 15:00 till Årsta, under tiden när julbord serverades på Utö Värdshus så har extraturer i privat regi körts med Ramsö i samband med restaurangens sittningar. Det gick väl lite lite si och så med dessa extraturer, inte minst efter att restriktionerna kring Covid-19 skärptes under första delen av december. På avgången här var det bara en passagerare, fast det var bokat för ett trettiotal tydligen…

Hade det nu inte varit för att jag skulle upp till värdshuset och äta julbord klockan 15:15, så hade jag åkt till Årsta med denna skärgårdsbåt som byggdes i Kristinehamn, Värmland år 1964. Men jag åkte en tur över Mysingen med henne i somras, då hon också körde i samarbete med Utö Värdshus.

På tal om värdshuset, i somras var jag här med familj och släkt och åt lunch utomhus i sommarvärmen. Maten var då enligt mig av högsta kvalité, så då blev jag lite sugen att testa värdshuset julbord i december. En kollega på jobbet rekommenderade verkligen detta.

Det här var bara starten…Massa olika sorters sill, i utsökt smak – jag testade flertalet av dem. Att äta julbord kräver ju lite taktik, Utö Värdshus hade på menyn en rekommenderad ordning för just portioner och inklusive vilken dricka som passade bäst till. Jag drack dock julmust rakt igenom. 😉

Och efter sillen så blev det ju mer fisk och annat kallskuret. Det blev svårt att komma till varmrätterna alltså.

Och ännu svårare blev det när dessertbordet nalkades. Jag erkänner, jag är en stor vän av godsaker likt det som stod på detta buffébord på bilden här. Den rosa marängtårtan närmast i bild var en favorit, hallonsmak på grädden.

Så mysig miljö att sitta och njuta av all den goda mat som serverades. Det hade ju blivit avbokningar till sittningarna som följd av den ökade smittspridningen, vilket i det fallet inte var till nackdel gällande avstånd till andra matgäster. Handsprit tog jag naturligtvis vid varje ny portion.

Vad kostade då kalaset? Jo 795 kronor var priset för julbordet, dvs maten, och som ni såg så var det ju rätt mycket av den varan – och i en helt charmant kvalité dessutom. Även om det kan tyckas saftigt prismässigt så var det helt värt varenda krona. I buffépriset ingick också garderob för ytterkläder – vilket jag nyttjade, var rätt skönt att bli av med jackan och ryggsäcken.

Båten till Årsta skulle avgå 17:35 ifrån Gruvbryggan, och det var väl den negativa del med att välja sittning klockan 15:15 – för med så mycket gott som det fanns på värdshusets julbord så blev det många portioner, och de som känner mig vet att jag inte äter fort… 😉 Så det blev till att direkt efter varje tömd tallrik gå och ta mer så att säga.

Så var det dags att säga tack och ”bock” för den här gången till Utö. Waxholm II till Årsta brygga med avgångstid 17:35 från Gruvbryggan, och i bakgrunden kommer hon i det trånga inloppet.

Tillbaka på fastlandet då i månskenet. Silverpilen, den ordinarie båten över Mysingen under vår, sommar och höst. Från Årsta blev det sedan buss tillbaka till Västerhaninge och sedan pendeltåg norröver. Till en utskärgårdsmiljö som Utö är så går det ju relativt fort att ta sig dit ifrån centrala Stockholm, 2 timmar.

/Mats Östman

En reaktion på ”Utö i natur och jul

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.