Så den 10 juni var det då dags att lämna Lidköping. Som med de flesta hotell så checkas det ut på förmiddagen. För min del var dock resan inte slut än på ett tag. Semester hade jag ju tagit hela veckan så då passade jag också på att göra en förlängning av resan, på egen hand då Li skulle hem till Stockholm. Skåne var jag sugen på att besöka, så jag bokade några veckor innan resan biljett från Skövde med tåg för vidare färd söderut i landet. Hotell bokade jag också tre nätter i en annan stad.

Men först då utcheckning från rum 234. Sängen var skön.

Så här såg då hotellet ut på utsidan. 3270 kronor betalades i receptionen för de tre nätter som tillbringades i det mestadels varma rummet. Var några saker som drog ner helheten, men annars rätt trivsamt hotell med trevlig personal.

Efter närmare 50 minuters färd från Lidköping var vi ca 10:30 framme i Skövde. Nu skulle vi skiljas åt. Li fortsatte mot Stockholm på vägarna, jag tog sikte mot Skåne på järnvägen!

Ett av många tåg jag hann se på Skövde station. Avgångstiden för mitt X2000-tåg kom att bli en så kallad ”beräknad ny avgångstid” – men lugn var jag till en början eftersom jag hade 50 minuters marginal. Men förseningen tilltog och så småningom var det inte så lugnt längre. Beräknad ny ankomstid Göteborg 13:25 – problemet var bara att mitt tåg till Skåne skulle avgå 13:25…

Äntligen kommer tågskrället, tänkte man…Frustrationen hade gjort sig till känna när klockan var närmare kvart över tolv när SJ:s snabbtåg X2000 kom till perrongen. Nu kom det hela att sluta bra då man dels hade kommunikation mellan tågen, och sedan att tåget körde in en del tid mellan Skövde och Göteborg. Så väl framme för tågbyte så var marginalen trots allt 5 minuter. Då var detta tåg inget tågskrälle längre. 😉

Väl på nästa SJ Snabbtåg, denna gång SJ 3000, var det bara att njuta av färden på Västkustbanan söderut. På bilden syns en välkänd ås i bakgrunden – Hallandsåsen.

Reste i 1:a klass och hade beställt mat till min plats, så jag gick inte en meter från det att tåget lämnade Göteborg tills dess att jag skulle av i Lund. Lite synd bara att jag missade en god bekant som reste i samma klass och därmed också satt i samma vagn, på just denna avgång.

Så var man framme i studentstaden Lund, där studentlivet trots pandemin var rätt påtaglig när man tog sig en kortare promenad i centrum.

Här har vi Lunds domkyrka med anor från 1100-talet. Hade en halvtimme på mig drygt i Lund, så promenaden gick som längst hit innan jag var tvungen att vända tillbaka till station. Förvisso hade det inte gjort något om jag missat mitt X2000 för Pågatågen gick ju rätt frekvent till Hässleholm där jag skulle bosätta mig för tre nätter.

Det blev 1:a klass hela dagen.

Framme i Hässleholm ca 16:50, och det gällde att inte somna på tåget för dess slutstation var ju Stockholm. 😉 Hässleholm är en av flertalet stationer som man stannar vid längs Södra Stambanan.

Promenaden från Hässleholms station till Hotell Statt var inte lång, bara ett par minuters strövande med rullväskan. Ett av de pampigare husen i staden skulle jag ta in på.

Ett mysigt rum med en stilfull WC. Standarden kändes ganska direkt högre här än i Lidköping, trots att själva priset var närmare en tusenlapp billigare för tre nätter. Visserligen ingen direkt hänförande utsikt mot en innergård, men utsikten var inte så graciös heller från Hotell Rådhuset. 😉 Nej här på Statt trivdes jag riktigt bra under tre nätter.

Hässleholms kyrka från 1914.

Jag tog en liten rundvandring i Hässleholm, en stad med närmare 20 000 invånare. Dess uppkomst har med järnvägen att göra, då det blev en knutpunkt under 1860-talet. Centrala staden har en gågata – Första avenyn – och sedan efter kyrkan kommer man fram till en mysig hembygdspark. Till den bortre delen av den parken har jag kommit här.

Till middag blev det en riktigt härlig, italienskinspirerad buffé. Alldeles utmärkt kvalité på maten, priset var 295 kronor.

Statt i kvällsljus. Stadshotellet kan man ju också benämna det, för denna byggnad som kom till 1914. En av stadens äldre byggnader alltså, mycket i staden är annars från senare hälften av 1900-talet.

Stadens gågata med kyrkan centralt i det vackra ljuset. Det jag hann se av Hässleholm såg jag första kvällen, i övrigt hade jag inte så mycket mer tid för stadens omgivningar. Syftet var inte i första hand att se Hässleholm, utan detta kom att bli en utgångspunkt för vidare utfärder i den vackra skånska regionen.

Mvh

Mats Östman