Bergshamra-Ulriksdal-Lidingö, en första vårpromenad!

En promenad till Ulriksdal är aldrig fel, då det är en fantastiskt fin miljö ganska så nära centrala Stockholm. Det ligger i Solna kommun, och enklast att ta sig dit är med tunnelbana till Bergshamra och därefter buss 503, om man nu inte som mig promenerar från Bergshamra istället. Ja det blev även en promenad hem till Lidingö sedan…


Från Bergshamra centrum tog jag mig ner mot vattnet till. En fin gångväg vid vattnet, i till stora delar skogsparti, kom jag att gå bort till Ulriksdals slottsområde. Bilden visar området Inverness på Danderydssidan av Stocksundet.


Mot Mörby Centrum ska man åka om man ska gå av i Bergshamra. Lördagar mitt på dagen så är det 5-minuterstrafik, varav tåget på bilden kommer ifrån Liljeholmen, så det är lätt att ta sig dit från stadskärnan. Det stora vattentornet som finns i området är ett bra riktmärke om man ska ta sig ner mot vattnet till, även om nu tornet ligger på en höjd…Jag kom sedan att gå under tunnelbanan, som kommer ut på en av tre Stocksundsbroar. Övriga två broar är motorvägen, och den tredje är bron för Roslagsbanan.


Det blev ju ett risigt blåbärsår förra året, med tanke på värmen och torkan.


Kevinge gård, Danderyd, är minsann ingen liten privatbostad.


Vad skådas i oskärpa? Jo det kungliga slottet Ulriksdal, som uppfördes till år 1645. Från början hette slottet Jacobsdal, men kom under 1680-talet att döpas om till Ulriksdal efter att slottet skänkts till prins Ulrik (bror till Karl XII). Nämnda prins Ulrik blev dock inte gammal, blott ett år bara, men hans namn lever i alla fall vidare i ett väldigt fint område i Solna kommun.


Det är en trevlig väg att gå till Ulriksdal längs vattnet. Hittar man väl ner till gångvägen vid Bergshamra så är det ganska lätt att hitta sedan. Och vad heter då havsviken vid Ulriksdals slott? – Edsviken. Edsviken löper från Stocksundet upp till Sollentuna och Edsbergs slott (apropå slott…)


Ulriksdal är ett kulturhistoriskt mycket fint område, med flera äldre vackra byggnader förutom själva slottet. Ulriksdals värdshus, på bilden här, från 1868 är en av dem. Och bara ett stenkast från värdshuset ligger Sveriges äldsta rokokoteater – Confidencen. Ulriksdals värdshus har jag ätit på en gång, för ca 10 år sedan.


En vacker syn – krokusar!


Fasaddetalj på en stallbyggnad.


Och så ”målet” med promenaden – Ulriksdals slottscafé. Kön var förvisso lång, men det gick ganska smidigt ändå. Sedan satte jag mig ner i en av de mysiga rummen inne i cafébyggnaden, och avnjöt en bit god jordgubbskaka.


Slottsbyggnadens fasad mot parken, och så en sådan där härligt blå himmel. 🙂 Ulriksdals slottsområde ligger inom det som är Kungliga nationalstadsparken.


Andra läckra hus i Ulriksdals omgivning, flertalet av dessa privatbostäder.


Vilken snickarglädje!


Möte på tunnelbanebron över Stocksundet. Ett C20-tåg möter ett Cx-tåg. Snart kommer det ytterligare en modell in i trafik, C30, som ska ersätta de äldsta tågen. På denna bild syns de tre Stocksundsbroarna, och långt i fjärran på bilden syns de två Lidingöbroarna, varav en jag kom att gå över senare.


Underbart att skåda blåsippor ute i backarna.


Efter Bergshamra gick jag vidare in mot Stocksundstorp, och fick då syn på min gamla skola på andra sidan vattnet. Nu gick jag förvisso bara ett år på Marina Läroverket, men under det året skapades det dock en hel del roliga minnen. Den sista lektionen praktisk båtkunskap, eller vad nu kursen hette, så seglades det trissjolle. Självklart skulle jag och min seglingskamrat råka ut för en så pass kraftig byvind så att jolleskrället välte…Minns att det var förvånansvärt varmt i vattnet, så där kring månadsskiftet maj/juni. 😉 Andra minnen är studiebesök på Volvo i Skövde, eller en skärgårdsresa med segelfartyget Najaden, synd bara att man inte hade systemkamera den gången…


Norra Djurgårdens härliga natur gick jag in i, efter att ha gått en kort bit längs den ur naturupplevelse mindre smickrande vägen E18. Inne i skogen på en höjd, i närheten av Stora Skuggan, mötte jag ett rådjur.


På ett träd vid Fisksjöängen hördes en kör från dessa starar.


Norra Djurgårdsstaden bjuder på såväl ny som gammal arkitektur. Från Ferndinand Bobergs mäktiga gasklockor i tegel, till Zenhusen som är radhus i stadsmiljö. Hela Norra Djurgårdsstaden är byggd med extra tanke på hållbarhet och minskad miljöpåverkan, och som synes på Zenhusen finns solpaneler på taket.


Missas bussen med en minut i Ropsten, ja då kan promenaden lika gärna fortsätta ut på ön också. Från Ropsten till Näset tar det drygt 30 minuter för mig att gå, och jag går oftast i ett högt tempo.

En härlig promenad blev det i vårvädret.

/Mats Ö.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.