En inte helt otypisk skärgårdstur för min del kan betyda att jag åker flera båtar och besöker flera öar under samma dag. I söndags åkte min kollega Victor från jobbet i Sätra med mig på en tur ut i Stockholms underbara skärgård. Då hans längsta ”skärgårdstur” ditintills varit till Allmänna gränd på Djurgården så var det ju kanske dags att se lite mer. 😉 Med SL-kortet gällande på båtarna fram till 29 april så är det ju bara att passa på att åka. 🙂 Jag valde ut en avgång 10:30 med båten Viberö och tänkte att vi skulle åka till Gällnö och stanna där ca 1,5 timme. Planerna kom dock att ändras under färdens gång, men tar det från början här…

Djurgården 10 i en snart utgången färgsättning med Waxholmsbolagets gul-blå ränder då Djurgårdsfärjorna nu ska få blåa styrhytter och lite mer SL-loggor på sig.

Efter Nacka strand så sattes full fart ut mot skärgården. Som synes var det lite smågrått till en början men det var samtidigt närmast stiltje, så gråheten gjorde inte så mycket.

Dessutom så kom solen att bryta sig igenom molnen efter ett tag.

Sjöbris på Södra Vaxholmsfjärden, även fast det nu var stiltje. 😉

Utresan från Vaxholm gick inte via de vanliga smala passagerna Kodjupet eller Stegesund, utan ett par anlöp vid bryggorna Rindöbaden och Ramsö kom att göras innan vi åkte ut via Oxdjupet. Oxdjupet är passagen där de större fartygen som Finlandsfärjor och kryssningsfartyg går på väg till och från Stockholm, och passagen är mellan Rindö och Värmdö.

Oxdjupets snickerier som ligger intill Oskar-Fredriksborgs fästning på Rindö.

Via Lindalssundet gick färden sedan mot Grinda och slutligen Gällnö där vi kom att lämna Viberö som fortsatte mot Möja. Ca 10 minuter efter våran ilandstignig där kom mina vänner Kim och Niclas att gå på denna båt vid Sollenkroka på Vindö…;)

Blåsipporna är ju verkligen ett härligt vårtecken, och dessa fick vi se ganska nära ångbåtsbryggan på Gällnö.

Nu emellertid blev vädret så fantastiskt fint så vi ändrade programmet och stannade inte alls särskilt länge på Gällnö.

..utan vi vände ganska snabbt om tillbaka till bryggan och planerade istället att vara dryga två timmar iland på Grinda som vi tidigare hade åkt förbi. 😉

Södertörn blev båt nummer två för dagen, och denna båt byggd 1969 kom vi att åka med till just Grinda då.

En vacker fjärd…Inga direkta stormvindar kan man säga, även om vi åkte med en gammal så kallad ”Vindbåt”. Södertörns ursprungliga namn var Östan.

Tog denna bild från en sommartid väldigt populär strand i närheten av Grinda värdshus. Så lugnt och rofyllt det var, till skillnad från soliga sommardagar. 😉

Norr om värdshuset klättrade vi upp på en väldigt hög punkt på ön med denna enastående utsikt. Här tog vi en måltidspaus.

Trots maximal inzoomning med 150-500 mm-objektivet så kunde jag inte komma fram om det var Nämdö eller Gällnö som gick över Östra Saxarfjärden mot Grundvik. Men efter lite efterforskning i tidtabellerna så kom jag fram till att det är Nämdö som syns på bilden. 😉

Ett efterlängtat vårtecken, sädesärlan, på ett underlag som man nu inte direkt längtar efter…

En fin miljö på norra delen av Grinda, inte så långt från den norra bryggan. En yngre havsörn kom att flyga förbi vid ett tillfälle och liva upp måsarna.

16:55 embarkerade vi Dalarö för resa in mot Stockholm, eller för min del Gåshaga på Lidingö då. Ombord träffade vi då på Kim och Niclas som varit på en rundresa till Möja och Finnhamn, så vi kom att ha sällskap resterande bit av resan vilket var kul förstås. En riktigt härlig dag blev det, som så många gånger förr när det gäller turer ut i arkipelagen.

Mvh
Mats Östman