En vacker vinterresa till Finnhamn

I veckoslutet 15-17 januari var det tämligen kallt i Stockholmsområdet med åtskilliga minusgrader. Det hindrade dock inte Kim Viktor och mig från att åka ut i skärgården på lördagen den helgen. Prognosen kom att visa rätt soligt väder med temperaturer ner mot 15 minus, så det tyckte vi var alldeles perfekt. Klockan 08:30 från Strömkajen med m/s Dalarö åkte vi till Finnhamn, en resa på drygt fem timmar.


Inne i stan var jag rätt tidig så jag tog mig en liten promenad från Slussen bort till Strömkajen i den lugna och mycket stämningsfulla morgonen.

Vid Strömkajen embarkerade Kim och jag Dalarö för dagens resa ut i vinterskärgården.


Skönt morgonljus över Fåfängan och Henriksdal. Fåfängan är ju ett trevligt fikaställe sommartid med vacker utsikt över Stockholms inlopp, samt över kryssningsfartygen som ligger vid Masthamnen. 😉


Blankt och vackert på Lilla Värtan, något grått väder till en början men det kom att ändras lite senare. 🙂


För när vi var mellan Hasseludden och Gåshaga så kom solen ur molntäcket och gav ett magiskt ljus med en vertikalpelare därtill, ett halofenomen alltså.


Utanför Elfvik på Lidingö möttes en smårykande Mariella på ingående mot stan.


Tallinks Victoria I ville dock inte visa sig lika mycket. 😉


Passage av Granholmens fyr på väg mot Vaxholm. Ja det var svårt att hålla sig inne faktiskt, med resultatet att fingrarna blev rätt stela… 😉


Ett soligt Vaxholm bjöds vi på, men vi kom ju inte att gå av där förstås. Sommartid är det dock trevligt att bege sig till hembygdsgården och fika, men de håller ju inte öppet under vintersäsong. På bilden är vägfärjan Nina på väg från Rindö till Vaxholm.


Vi lämnade Vaxholm 09:50 enligt tidtabell och for ut mot Trälhavet och sedan in i Lindalssundet där ett par av bryggorna ligger på Värmdös fastland. Den ena bryggan är Skäggaudd och kring den bryggan var det fullt med rimfrost på träden, men så var det ett skuggparti också.


En vy från Halleberg och österut i Lindalssundet. Vidare efter ”sundet” gick Dalarö mot Boda på Värmdö. Till Boda går det att komma med landburna transportmedel så där gick det på en del passagerare. Buss 438 ansluter även från Slussen eller Hemmersta.


Båthus i vinterskrud intill Gällnö brygga.


En cool syn av västsidan på Hägerön.


Första bryggan på Svartsö, Alsvik, där man finner Svartsö Lanthandel som håller öppet året om.


Ute på Träsköfjärden så började det anas lite mer öppet vatten. Men där det var öppet vatten så var det en hel del sjörök, lufttemperaturen låg ju på dryga 10 minusgrader även ute i skärgården.


När det är en riktig vinter så bjuder naturen på konstverk, det fick vi sannerligen uppleva denna lördag.


En interiörsbild från Dalarö. Vi tog naturligtvis ett bord strategiskt nära dörrarna till utedäck. 😉 Förstås gick vi också ett par omgångar till cafeterian för inköpa av fika eller lunch, att dricka varmt te var skönt efter de kalla stunderna ute.


Väl framme på Finnhamn var vi ca kvart i två. Från centrala Stockholm hade vi åkt i dryga fem timmar och hade det varit regnväder, två plusgrader och kulingvindar så hade det nog varit lite mer segdraget. Nu blev det istället en fantastisk resa genom vinterskärgården i strålande väder. Och det vackra fortsatte naturligtvis även iland på Finnhamn där vi kom att vara i en timme.


Här har jag sjunkit till en låg nivå…Spåren var tydliga efter fyrhjulingarna.


Rätt skönt att bara gå omkring på ön i fridfullheten, även om det inte var heltomt på ön. En kontrast mot sommartid är det verkligen, då under sommaren Finnhamn är ett mycket populärt resmål där många dessutom övernattar. Finns ju flera fina campingplatser på ön, och vill man inte sova i naturen så finns ju vandrarhemmet Utsikten, och flertalet stugor att hyra dessutom. Till detta också fina naturhamnar.


Vi var väl i tid vid bryggan innan båtens avgångstid. Dalarö kom in från Husarö kvart i tre, vi gick ombord och meddelade vid landgången att vi skulle till Boda. En kortare hemresa kom det att bli, men så blev det mörkt också…


Vy mot nordost och över Lillskärsfjärden.


Varför inte en vertikalpelare till. 😉


Efter att Söderboudd på Svartsö lämnats akter om oss så fick vi en sista snabb skymt av solen.


Vi var ju fortfarande bara halvvägs in i januari så att mörkret kom ju rätt fort på hemresan. Vi debarkerade Dalarö vid Boda, där Waxholm II låg inne. Bussen till Slussen gick direkt efter att vi gått på, då båten var lite försenad då man körde efter isfri tidtabell. Isen lade sig ganska ordentligt den helgen så på måndagen efter gällde tidtabell anpassad efter isgång, vilket betyder längre gångtid för fartygen.

Nu när februari har kommit så verkar vintervädret ha försvunnit på behörigt avstånd om man utrycker sig så…Med tanke på detta så valde man helt klart rätt dag för en vinterresa i skärgården.

Mvh
Mats Östman

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.