En fantastiskt vacker resa med ångfartyget Blidösund åkte jag och två vänner med på den 16 juni. Resan gick till Norrpada skärgård nordost om Rödlöga i Stockholms norra skärgård.

Det här kom att vara en av flera turer ut i havsbandet som Blidösund gör denna sommar. Första gången sedan 2006 som Blidösund får gå ut i de yttersta delarna av Stockholms magiska skärgård. Ett strikt tolkat EU-direktiv av Sjöfartsverket satte stopp för dessa uppskattade turer under tolv års tid. Nu har emellertid ett nytt nationellt regelverk kommit av Transportsstyrelsen som gör det möjligt för Blidösund att besöka den yttersta delen av skärgården. Under sommaren kommer öar/ögrupper som Söderarm, Grönskär, Röder och Fredlarna besökas förutom Norrpada då.

Denna tur till Norrpada startade vid Norrtälje hamn på förmiddagen. Och resan till Norrtälje blev tyvärr en dålig historia. Då denna resa annonserades att starta och sluta i Stockholm så var det extrabussar insatta på linje 676 från Tekniska Högskolan, ty resandeantalet på Blidösund denna dag var närmare 200 st – vilket blir några sittplatser i en buss. Dessvärre blev det strul med dessa extrabussar, varav den buss jag och mina vänner satt på körde förbi Danderyds sjukhus med gott om plats ombord. Bara det att det stod ett stort antal resenärer kvar vid hållplatsen då en annan buss blivit fullsatt. Och bland dessa resenärer befann sig kapten Göran P Sjödin…

Tids nog så syntes kapten tillika ciceronen ombord komma gående längs kajen och så snart han var ombord kunde vi lägga ut från Norrtälje hamn, dock hann klockan rinna iväg och vi blev en halvtimme sena från Norrtälje. Men som kapten Sjödin sa apropå denna halvtimmesförsening -”Vi är 12 år försenade” med syftning på de då stoppade utskärgårdsturerna. Vi kom ju trots busstrulet iväg på denna resa.

Efter anlöp vid Gräddö på Rådmansölandet för påstigande så gick färden sedan ut från Norrtäljeviken. Lidö passerades, den vackra ön med ett gammalt säteri som numera är hotell och restaurang. Så läckert med väderkvarnen nära bryggan där passagerarbåten Romina låg inne.

Mellan Rådmansö och Tjockö passerade vi ner mot farleden vid Granhamnsfjärden.

Och här är horisonten fri mot Ålands hav.

Granhamnsfjärden, Rankaröfjärden, Ådskärsfjärden, Vidingefjärden och Nåtfjärden var vatten vi kom att passera innan vi gick in i Norrpada skärgård. Ett härligt klippigt skär på bilden här. 😉

Är man på sjön en längre tid så kan ju hungern infinna sig, och vad passar då bättre än att slå sig ner i en av Blidösunds vackra matsalonger. På bilden den så kallade damsalongen på övre däck akteröver.

Riktigt vackra skärgårdsmiljöer i Norrpada skärgård.

Väl iland på Norrpada ca 13:30.

Storskär hette ön vi gick iland på i Norrpada skärgård med både kala klippor samt lite grönska – i en härlig kombination. En del av öarna omkring Storskär är naturreservat, medan själva Storskärets markägare är Pelarorden – ett ordensällskap i Roslagen där kända kulturpersoner som Evert Taube och Vilhelm Moberg varit medlemmar.

Blommigt på sina ställen.

Med en utmärkt monterbar landgång så var det inga problem att gå iland trots en mer ”naturligare” form av brygga.

Så hittade man fram till några härliga låga klippor vid vattnet, och badkläderna var ju med. Men det var så dags när det bara var ca 20 minuter kvar till avgång. Hade varit trevligt med de två timmar som det var tänkt från början, men ibland blir saker helt enkelt inte som det är tänkt.

Förtöjningsring i förgrunden och en vacker ångbåt på besök i en vacker miljö i bakgrunden.

Att stå i kö ute på en skärgårdsö, en bra bit från fastlandet, kan ju verka lite absurt – men det var precis vad som hände efter ilandstigning. En snårig stig från båten där ett träd olyckligtvis landat över stigen, och för säkerhets skull inte bara över stigen som sådan utan också i en sluttning…Så att passera denna tog tid när alla var suktade efter att utforska ön.

Men väl ombord var alla igen till avgång 15:00 då vi styrde söderut ifrån den granna Norrpada skärgård.

Härliga bergsklippor.

Ute på lite mer öppet vatten. Vindarna var inte så farliga denna dag, omkring 5 m/s medelvind i havsbandet.

Den genuina byn på ön Svartlöga som ligger en bit bort ifrån ångbåtsbryggan på ön. Skärgårdsbåtarna Sjöbris och Sjögull som från april till november trafikerar Svartlöga går aldrig förbi just Svartlöga by som ligger på öns södra del.

Skapligt väder för segling.

Att ligga på ett skär så där kan ju inte skada i (säl)lskap. 😉

Resan till Stockholm och kajplatsen vid Gustav III:s staty på Skeppsbron gick efter Svartlögafjärden förbi Husarö, norra sidorna av Ingmarsö och Svartsö och sedan in i Örsö strömmar. Lindalssundet passerades bort till Trälhavet och sedan genom Kodjupet till Norra Vaxholmsfjärden och skärgårdens huvudstad Vaxholm.

På bilden där tampen är i fokus så passeras ett mysigt ställe vid Värmdölandets strandkant vid Lindalssundet.

Så höll det på att bli ett ångbåtsmöte i sundet mellan Ormingelandet och Lidingö – kallat Halvkakssundet. Men den sedan 8 år tillbaka Stockholmstillhörande Vätternångaren Motala Express girade in i Skurusundet på sin chartertur.

Vi avgick förvisso en halvtimme sent från Norrtälje på förmiddagen, men när Storkyrkans klockor i Gamla stan slog för klockan åtta så kastades trossen mot pollaren på kajen nedanför Gustaf III:s staty på Skeppsbron – och det kan man kalla tajming!

Trots en tråkig start på dagen så var jag i alla fall väldigt, väldigt nöjd när jag gick iland i Stockholm på kvällen. Tack till Blidösundsbolaget för denna tur!

Mvh
Mats Östman