Torsdagen den 15 september åkte jag årets sista kvällstur med s/s Norrskär.
Att åka en kvällstur i mitten av september innebär en resa i mest skymning och mörker. Det låter kanske inte så upphetsande när kommande månader kommer erbjuda just mörker till största delen. Men när månen är framme så är en kvällstur i mörker ganska vacker i alla fall. 🙂 Ca 18:15 lämnade Norrskär Strömkajen för den kvällens tur.
När vi närmade oss Nacka Strand, eller för den delen Blockhusudden på Djurgårdssidan, så ropade befälhavaren ut att en säl kunde skådas på babordssidan mot just Blockhusudden till. Inte den bästa bilden men nog syns gråsälen sticka upp.
Senast jag för övrigt såg en säl i innerskärgården var också från Norrskär och då vid tillägg Gåshaga. Den gången så var sälen precis intill båten och jag hade haft drömläge för en bra bild, men naturligtvis satt jag i matsalen då… 😉
Halvklart väder denna afton, fritidsbåt på väg in mot stan medan ångaren stävade utåt. Borta vid Värtahamnen syns Tallink Siljas Galaxy.
På väg in mot Vaxholm strax efter halv åtta. Solöga, Silverö, Saxaren, Väddö och Vaxholmen är ”flytetygen” på bilden.
Ramsö brygga med månskenet som var framme i stort sett under resten av kvällen.
I matsalen denna månskensafton var det god beläggning. Belysningen därifrån ger en mysig stämning längs gångborden.
Ramsösund på tillbakaväg mot Vaxholm och sedan Stockholm.
Härligt att stå på övre däck och njuta av av ångbåtens lugna gång samt detta sken som är en kontrast till 16-turen från Vaxholm vardagar sommartid. En intur från Vaxholm kl. 16:00 vardagar under sommaren innebär i regel mycket folk ombord, samt ganska livlig trafik på sjön med inte minst utgående fartyg inte bara i form av skärgårdsbåtar, utan även färjor och kryssningsfartyg. Men det är bra att folk får åka ångbåt och se dessa vackra skapelser och dess magnifika mekanik i ångmaskinen, för det kan ju påpekas att maskinen ombord Norrskär är från 1910 då båten byggdes.
Tillbaka vid Strömkajen var man vid ca 21:50, och månen låg i fokus även på denna bild och det får avsluta detta lilla blogginlägg.
/Mats Ö.