Året börjar nalka sitt slut, och julen står för dörren, då passar jag på att lägga på ett ”kol” här på bloggen om vissa resor eller utflykter jag gjort på sistone – exempelvis om en halvdagsutfärd jag gjorde den 5 december.

Steg upp tidigt i ottan för att ta skärgårdsbåten från Strömkajen kl 08:15, och just skärgårdsbåten var m/s Skärgården. Väderprognosen visade kallt väder och med en del solglimtar – det senare kom att förbli just glimtar…

Julkranen vid Slussen är med även i år. Den tidigare Karl Johansslussen som numera är Victoriaslussen, dvs slusskanalen mellan Mälaren och Saltsjön.

Vinterkänslan infann sig ganska tidigt även just första biten på Saltsjön var tämligen grå. Här var det då lite lovande ljus över Sverige. Ja den lilla ön mitt i bild bär just namnet Sveriges holme, grannön närmare Telegrafberget utanför bild till vänster heter Danmarks holme. Bägge utgör in och utlopp till Skurusundet.

Ombord i den gemytliga miljön var det lugnt med passagerare, jag satte mig på övre däck med närhet till dörren till utedäcket. Jag är inte en sådan som sitter still på min plats hela resan, utan jag tar mig ganska ofta ut på utedäck då att fotografera genom fönsterruta är inte riktigt min melodi även om en bild i serien faktiskt kommer vara en sådan…Denna bild kanske skulle tros vara en ”fönsterbild” men det är riktig dimma mot nordöstra delen av Lidingö dvs Elfvikslandet.

Himlen öppnade sig mellan Hasseludden och Gåshaga så jag fick min glimt av solen.

Ljuspelare har ju blivit lite onämnt efter det kalla vädret som var i början av december. Det är verkligen fascinerande skådespel som riktigt kallt vinterväder kan bjuda på.

Här finns ett trevligt ställe att skåda fartyg från, nämligen Elfviks udde på Lidingö. Längs södra sidan av Elfvikslandet ligger ett antal hotell och konferensanläggningar, bland annat ute på ”udden”. Elfvik har en lantbruksgård med anor från den tid när Lidingö än inte dominerades av villasamhällen, dessa som började komma upp på 1910-talet. Ute på Elfviks udde finns en trevlig rastplats och att under sommartid komma farleden nära och skåda all trafik är härligt.

Ute vid Tenösundet så var det hyfsat fritt från nyis även om det kom några stråk bortåt Vaxholm. Däremot inne i sundet mellan Tynningö och Vasholmen så låg mer fast is. M/S Saxaren kom på intur från Husarö.

Innan byggplanken kommit upp längs Strandgatans kajkant i Österhamnen.

Ett av de pampiga husen på Stegesund-Hästholmen utanför Vaxholm. Trafik till den delade ön går till bryggorna Stegesund och Vikingsborg. Har faktiskt aldrig satt min fot där.

Vidare julkortslikt vid Vikingsborg. Så läckert med rimfrosten.

Tunn nyis i Lindalssundet på sina ställen.

Stora Isskär gjorde sig väl skäl för namnet denna begynnande isvecka. Här syns även Lindalssundet i en viss överblick med till höger i bild Värmdölandet och längre bort till vänster i bild ön Vårholma där det finns tre bryggor som anlöps (Halleberg, Vårholma och Vårlunda). Nu var det förvisso som sagt vinter här… 😉

I viken in mot Lillsved så var det ett och annat lättare och mindre isflak. Lillsved på Värmdö där det ligger en folkhögskola ganska nära bryggan. Busslinje 437 går mot Hemmersta och Slussen.

Lite stenar på denna lilla ö utanför Grinda, och då kallas den också för Stenören.

Södra Grinda brygga passerade vi då ingen hade större lust att vara på ön till sena eftermiddagen.

Sjöröken dök upp på Sandöfjärden, på väg ner mot Boda där det skulle komma på några resenärer samt någon kanske skulle byta till m/s Östan för färd vidare mot Möja.

M/S Östan körde så det rykte på väg mot Sollenkroka, Stavsuddaskärgården och Möja.

Godsfärjan Per Jonsson var under ca 10 år en bekant syn på Dalarö då hon hade sin kajplats nere vid Dalarö strandväg. Under dåvarande ägare målad i rödgrått.

Klockan var närmare 11 när jag gick iland på bryggan vid Alsvik. M/S Skärgården kom att fortsätta mot Husarö, var inte många resenärer kvar ombord när jag debarkerade – men en och annan tidning skulle levereras också. Fortfarande var det hösttidtabellerna Waxholmsbolaget körde efter, även om det kom att bli en och annan inställd brygga dagarna efter med de kalla dygnen och isläggningen som påbörjats. Från och med 10 december gäller dock vintertidtabell fram till och med 14 april 2024.

Jag tog av direkt åt öster från Alsviks brygga och kom därmed inte förbi den så bekanta bymiljön där många fina sommardagar under 1990-talet tillbringats. Intresset för Stockholms skärgård och skärgårdsbåtar inleddes definitivt då jag som barn tyckte det var spännande att åka båten från Stockholm ut till Alsvik, gärna Cinderellabåten.

Snökonst.

Iskonst. De två insjöarna Storträsket och Lillträsket var islagda efter de kyliga dagar som rådit.

I ett närmast svartvitt landskap vandrade jag längs vägen österut på Svartsö. Först hade jag tänkt att bara ta en kortare sväng vid Alsvik men det går ju att ta sig från en brygga till en annan på den stora ön.

Efter dryga 20 minuters promenad nådde jag ett vägskäl…

Vägskälet där jag tog av från ”stora vägen” skulle leda mig ner till Skälviks brygga. Svartsö har fyra bryggor lite utspridda på ön, bland annat då Alsvik och Skälvik. Fortsätter man vägen mot öster så når man Söderboudd. Men tar man norrut från ett senare vägskäl närmare byn Skälvik så når man dels Svartsö Skärgårdshotell och vandrarhem men också bryggan Norra Svartsö. Norra Svartsö tillhör annan linjesträckning än Alsvik, Skälvik och Söderboudd. Svartsö är verkligen en trevlig ö att vandra på.

Den inre delen av viken bortåt Aborrevass var täckt av nyis, men vid Skälviks brygga låg vattnet öppet.

Liten ö vid Alsviksudd. Som synes blev det inte så mycket sol i denna del av skärgården denna tisdag, men gråskalan kan vara vacker den också – så länge det inte är ihållande regn…

Här kommer m/s Nordan med ön Lådna i bakgrunden, dit jag senare ska åka i vinter. In till Boda på Värmdö for jag med denna trevliga ”vindbåt”. Hon sköter vardagstrafik (huvudsakligen) mellan Boda och Södra Ingmarsö. Jag satt inne hela tiden från Skälvik till Boda så kameran fick vila sig lite. 😉

Så dök solen upp när jag befann mig på buss 438 från Boda till Stockholm. Och här på motorvägen var jag bara ”tvungen” att ta en bild genom fönsterrutan. Baggensfjärden med Saltsjöbaden på andra sidan.

”Börja om från början” – då var jag på språng mot en ny båttur när jag väl anlänt med bussen till Slussen.

Julpyntet hade kommit upp i Skeppsbrogranen. Backade ut gjorde m/s Skarpö från just Skeppsbron för en förhalning till Strömkajen.

Jag så att säga ”råkade” hamna på en till av Waxholmsbolagets turer som avgick kl 15:00 från Strömkajen. Annars under senhösten är det mer frekvent trafik på SL-linje 83 vardagar mellan Stockholm och Vaxholm.

Vill man åka någon båt som kör på sin orginaltrad från tidigt 1900-tal så är m/s Gustafsberg VII ett alternativ sommartid. Fartyget byggdes 1912 i Oskarshamn för just trafik mellan Stockholm och Gustavsberg på Värmdö. Vill man inte åka till Gustavsberg med fartyget så kan man gå av vid konsthallen Artipelag också längs vägen. I somras tänkte jag göra en resa med detta fartyg, men det blev inte av…

Bland sjörök och dimma drog GVII vidare in mot staden, de ombord njöt säkerligen till fullo av godsaker som finns på Strömmas julbord.

M/S Saxaren debarkerade jag vid Gåshaga brygga. Detta är den andra båten i Waxholmsbolaget genom åren som bär namnet Saxaren, vilken som den var den första syns på två bilder ovan nämligen m/s Gustafsberg VII som mellan 1929 och 1964 ägdes av Waxholmsbolaget. På den tiden var hon ångbåt men gick på grund vid Stor-Krån en majdag 1964 vilket blev slutet i eran som Waxholmsbåt. Sedan räddades båten av entusiaster och på 1970-talet inköptes hon av nuvarande ägaren Strömma Kanalbolaget. Den moderna Saxaren som bär W-märket på skorstenen kör lite olika trader i Stockholms mellersta men också södra skärgård. Under sommaren kör hon från Strömkajen till Utö flera dagar i veckan.

Avslutningsvis vinterstämning vid Gåshaga och mot Elfvikslandet, rimfrosten hade blivit ännu tydligare under sena eftermiddagen. Sjöfåglarna på bilden kanske likt många andra väntar på Kalle Anka om några dagar.

Till detta blogginlägg vill jag också passa på att önska alla en riktigt fin och GOD JUL!

Mats Östman