Förvisso gillar jag ju starkt att vara ute i natur- och skärgårdsmiljöer – men jag är också en urban människa som också gillar stadsmiljöer. Ibland dyker det upp spontana idéer på promenader – och den 2 november fick jag just en idé att gå över många av de broar som ”Nordens Venedig” har. Så här kommer ett bildsvep med lite texter från just denna bropromenad.

Min promenad började i Alvik där jag gick upp för ett gäng trappor till Runda vägen, som jag gick ner mot hållplats Alviks strand för Tvärbanans spårväg. Därefter följde jag gång- och cykelvägen på spårvagnsbron mot Stora Essingen. På håll skådades m/s Nämdöfjärd på väg från Ekerö in till Stockholm.

Från Stora Essingens bedagade höstfärger tog jag mig över till Lilla Essingen.

Spårvagnsbron mot Alvik på håll. Tvärbanan vars sträckning på linje 30 är från Sickla till Solna – och så finns en specialvariant som går under linje 31 som kör från Alviks strand till Bromma flygplats.

Lilla Essingen är ju en ö som verkligen fått ta del av exploatering sedan Elektrolux lade ner fabriken på ön runt millenniumskiftet. Då revs senare fabriken och nya bostäder tog plats vid vattnet på öns sydsida Några kulturhistoriskt värdefulla tegelbyggnader har sparats. På den här platsen västerut på ön stod andra kontorshus som nu kommer ge plats åt ännu fler bostäder. I bakgrunden (så länge man nu har utsikt) så är det området Fredhäll uppe på Kungsholmen.

Efter att jag kommit över till just Kungsholmen så gick jag sedan rätt fort över mot Södermalm. Och vad passerade under Västerbron på väg mot Tappström, Ekerö om inte m/s Nämdöfjärd.

En bro som jag inte gick över men som förbinder norra delen av Bergsundsområdet på Södermalm med Långholmen. Bostadshusen i bakgrunden ligger dock på Reimersholme dit en annan bro går…Sundet som går mellan Södermalm och Långholmen bär namnet Pålsundet och där finns en båtklubb (Heleneborgs båtklubb) med många fina träbåtar som sommartid förgyller strandlinjerna.

Efter passage av Hornstull så kom nästa bro i Liljeholmsbron. Här har precis det gamla Liljeholmsbadet fraktats iväg till Tenö varv utanför Vaxholm – varav det numera ser tomt ut vid Hornstulls strand som sedermera blir Bergsunds strand längre bort.

Sjövikskajen i stadsdelen Årstadal bär på en modern stadsbild med sina höghus. Trivsamt att promenera längs kajen här – man bör dock kunna förlika sig med höga hus. 😉 Och skådas minsann inte broar i bakgrunden?

Jo Årstabroarna förstås.

En del pendeltåg körde denna dag på gamla Årstabron med dess karaktäristiska båge. Annars är det normalt den nya bron från början av 2000-talet (minns när jag och mormor gick längs Årstaviken och kollade på den enorma byggnadsställning som det var vid bygget) som nyttjas för SL:s pendeltåg medans den gamla bron nyttjas för fjärrtågtrafik.

Ett trivsamt kajområde mellan Liljeholmen och Årstabroarna – med bland annnat flytbryggor.

Och hur kom jag upp från kajen på ett smidigt sätt? Jo det finns en allmän hiss i området som går upp till anslutning till Årstabron – och man kan ju enkelt ta sig bort mot Årstaberg också. Men min riktning var alltså över en bro till.

Här tornar några torn upp sig. Först och främst Högalidskyrkan – men längre bort i Hagastaden syns de Norra tornen från nästan alla vinklar i Stockholm, belägna i slutet av Torsgatan där för övrigt min mormor bodde. Det är verkligen en kontrast med Rödabergsområdets klassiska 1920-talshus mot Hagastadens ”mini-New York”. Men främst i bilden syns Högalidskyrkan i just Högalids församling som förutom denna kyrka också har Sjukhuskyrkan på Södersjukhuset.

Ja därifrån kom jag alltså…Har man inte fin utsikt från höghusen till vänster i bild så finns fin utsikt att skåda ifrån Nybohov som ligger på en höjd ovanför Liljeholmen. Ett stort bostadsområde även där – men där det finns allmänna platser att skåda höjdarvyer över Stockholm. Går en bergbana upp dit om man inte förmår att ta de branta backarna upp.

Söderpromenad fortsattes mot Mosebacke och förbi Bellmanshuset på Urvädersgränd. Ett gammalt hus i och med att Carl Michael Bellman (1740-1795) vistats där. På tal om Haga ovan så är väl just ”Fjäril vingad syns på Haga” en av de kändaste Bellmanverken.

Passerade även förbi nedanför Södra Teatern och mindes ett julbord med jobbet för ett antal år sedan där resultatet av mycket mat och framför allt stark dryck gav städjobb för personalen där. Nog snackat om det…Gondolen kommer man annars ut till intill och till Katarinahissen. Utsikten är ju härlig från denna gångbro ut.

Här syns en klassisk reklamskylt som suttit på platsen sedan 1909 – och det är tandkrämsreklamen för Stomatol. Glödlampor i röd, gult och vitt sken som bildar denna läckra skylt som ska vara Sveriges äldsta fungerande rörliga ljusreklam. Kollar vi till vänster så ska man dricka CocaCola tydligen – och det har gjort några gånger i somras – men ColaZero då för att spara på just tänderna… 😉

Det nya enligt mig trevliga Slussenområdet – nu när det också börjar bli allt mer iordningställt.

Jag tog Katarinahissen ner till markplan vid Guldbron och här till höger syns den beryktade ”Motionsgången” som används för att ta sig till och från Nacka/Värmdöbussarna bortåt Fotografiska museet. Guldbron förresten ja – det var en onekligen speciell transport när den kom in till Stockholm med specialfartyg. Det var ju också precis vid Covid-19-pandemins utbrott vårvintern 2020.

Sedan blev det Skeppsbron bort till Strömbron – och vad gjorde jag därefter? Jo åkte förstås båt ut till Gåshaga på Lidingö. 😉

M v h

Mats Östman