Lennakattens dag ägde rum den 29 juni. Det är museijärnvägen Upsala-Lenna Jernväg som sträcker sig från centrala Uppsala ut till Faringe station i småorten Näsby. En gång i tiden var denna smalspåriga järnvägssträcka inkorporerad i Stockholm-Roslagen Järnvägar (De så kallade Roslagsbanorna) – men stora delar av detta är borta idag förutom då dagens SL-Roslagsbanan med dess nordligaste del mot Kårsta, Lennakattens museitrafik Uppsala-Faringe och så finns normalspår uppe vid Hargshamn där SRJ hade trafik på smalspår en gång i tiden. Men orter som Rimbo och Norrtälje har inga järnvägsförbindelser kvar längre.

Jag mötte upp en vän i Uppsala för att åka på banan under denna lördag 29 juni. Och till den akademiska staden åkte jag med Mälartåg, betalade biljett i deras app för 105 kr enkel.

Att Uppsala är en god cykelstad går att se direkt när man stigit av tåget vid Uppsala Central. Intill centralstationen så ligger Uppsala Östra station, och därifrån utgår just tågen på Lennakatten. Man har ett stationshus med vänthall och biljettluckor för just försäljning av biljetter, och så finns där också en expedition för de arbetande (ideellt).

Dagens första tåg ifrån Uppsala Östra var dieseltåget som körde en tur enligt snälltågstidtabell – det vill säga så skippade man en hel del mellanliggande hållplatser/stationer. Avgångstid 09:35.

Låt den stilfulla resan börja!

En biljett för hela dagen kostade 280 kronor och köptes i stationshuset på Uppsala Östra.

Vid Marielund möttes det lilla ångtåget. Speciellt för Lennakattens dag är att det lilla ångtåget är ute och kör. Med ångloket BLJ 4 Långshyttan från 1897 som drar vagnarna från samma tidsepok. Här syns bland annat en tredje klass-vagn med ursprung från Mönsterås-Åseda Järnväg i Småland.

Almunge station med ett café i stationshuset.

Förutom tätorten Almunge så finns även Almunge kyrkby där vissa verksamheter är belägna, bland annat som namnet skvallrar om – kyrkan – men också skola och vårdcentral. Dessa ligger alltså någon kilometer från Lennakattens station.

Längst ut på linjen, efter 33 kilometers åkande, så nåddes Faringe station. Här finns lokstall och vagnhallar i området.

Dieselloket växlade om för tur in mot Uppsala efter en halvtimmes uppehåll. Stationshuset till höger ser kanske gammalt ut, men är byggt så sent som 2011 efter att det gamla stationshuset brann ner i början av 1980-talet. Utseendet är förstås hämtat från det ursprungliga stationshuset.

Förutom stationsområdet i Faringe så finns klädvaruhuset Thun’s i denna småort Näsby.

En helt färskt renoverad sommarvagn kördes denna dag i dieseltåget, och den skulle naturligtvis provas mellan Faringe och Almunge vilket blev en härlig upplevelse.

Somrigt och det fläktade skönt under färd med denna pärla till vagn.

Möte med ”Lill-ångan” igen, men denna gång vid Almunge.

Sjön Trehörningen är utformad just att ha tre hörn där den nordligaste delen är vid Selknä, den sydligaste delen vid Fjällnora och den västligaste delen vid Marielund.

Ännu en trevlig vagn i dieseltåget.

Just Marielund kom vi att stanna till en stund vid. Vi steg av dieseltåget som från Faringe gick enligt ordinarie tidtabell med stopp vid de flesta stationerna. Sedan finns det mindre hållplatser som bara stannas vid enligt önskemål. Eftersom banan har enkelspår så blir det en del tågmöten och därmed också en stunds uppehåll vid vissa stationer – exempelvis vid Marielund där här på bilden dieseltåget möter rälsbusståget på fyra vagnar.

Vi kom att ha en längre paus i denna fina miljö vid Marielund med stationshus, gräsytor och så ett trevligt järnvägscafé. Här intogs i väntan på nästa resa en lunchsmörgås med köttbullar och rödbetssallad. Fanns även grillat att intaga för de som önskade (korv, hamburgare).

Inte bara persontåg ute på banan denna dag, även ett godståg visades upp.

Godsvagnsdetaljer i förgrund och trivsam servering i bakgrund.

Ca 13:20 så visslades det till bakom kurvan och träden och därmed var det stora ångtåget på ingång mot Marielund. BLJ 5 Thor, som kör många mil varje år i dessa östliga delar av Uppsala, levererades år 1909 till Byvalla-Långshyttan Jernväg i Dalarna.

Thor ur profil.

Från vattenhästen kom påfyllning till ånglokets tender. Jo anordningen på plattformen kallas just vattenhäst. Och utan vatten så kommer ju inte ångloket särskilt långt, eftersom ångan är drivkraften för framdriften. Eld, vatten och kol ger mekaniken fart för ångloket Thor. Upp till 40 km/h far ”han” fram genom skog och landskap.

Tidtabell för sommaren på stationshuset i Marielund, och en av de vackra trävagnarna till stora ångtåget.

I Marielund blev det möte mellan ångtågen då lilla ångtåget var på väg mot Uppsala. Även detta ånglok kommer från Byvalla-Långshyttan Jernväg – och bär också namnet Långshyttan efter bruksorten i Dalarna ett par mil norr om Hedemora.

Ångtågsfärden blev inte jättelång från Marielund, ca 10 minuters färd till Länna. Namnet Lennakatten kommer av en ångmotorvagn, en personvagn som även hade egenskaper som ett lok, som trafikerade banan kring sekelskiftet 1900. Lokalbefolkningen ska ha ansett den låta som en väsande katt.

Intill Länna station finns ett gammalt bruk (nedlagd sedan många år) som också är bakgrund till banans uppkomst på 1870-talet.

På bilden syns också en orange skylt som markerar en vandringsled, och det är alltså Upplandsleden man kan vandra längs ifrån Studenternas idrottsplats i centrala Uppsala och upp till Långhäll vid Älvkarleby. Ganska många mil det. Sedan finns etapper även väster om Uppsala som sträcker sig från Gysinge ner till Härjarö. Och även några vandringsslingor vid exempelvis Skokloster. Från Länna kan man vandra längs leden bort till Almunge (etapp 4) eller åt andra hållet mot Fjällnora (etapp 3).

Rälsbuss på väg in vid den husnära passagen till Länna.

Vad nu? Det här ser inte ut som ett tåg…Nej det är helt riktigt, nu satt vi på en buss mot Fjällnora friluftsområde.

Veteranbuss anslöt vid station Selknä för resenärer mot Fjällnora. Väl framme tog vi oss ett bad i Trehörningen och därefter en måltid på serveringen intill innan vi åkte tillbaka med denna buss ursprungligen från TGOJ (Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar) som här på bilden ankommer Fjällnora på en av dagens turer.

Trivsam gårdsmiljö med får och getter, samt andra djur, intill badet och serveringen. Äventyrsbana fanns också i området för de lystna.

Tillbaka i Selknä igen här där vi väntade in utgående tåg mot Faringe. Dieseltåget gick mot Uppsala Östra. Den nyrenoverade sommarvagnen var populär att resa med förstås. Tågpersonalen stiligt klädda! (Konduktörer, biljettgranskare m m)

Det är en smalspårig järnväg Lennakatten med spårvidden 891 mm. Järnvägsnätet i Sverige är ju annars 1435 mm vilket kallas för normalspår. Denna smalare spårvidd på 891 mm bär också dagens Roslagsbanan i SL:s trafik, som för övrigt är den enda smalspåriga järnvägen med reguljär persontrafik i Sverige. Sedan finns ett antal, inkluderat Lennakatten, museijärnvägar med denna spårvidd och som har trafik (som sköts ideellt).

Att åka Lennakatten är som ”Natt och dag” mot att resa med SL:s pendeltåg exempelvis. 😉 Växten i bilden kallas just Natt och dag, men även i annat namn lundkovall. Blommorna är de gula!

Och där dök det upp i skogen, rälsbusståget mot Faringe.

Rälsbusståg på fyra vagnar var imponerande denna lördag. Vi åkte ut med rälsbusståget till Faringe, och detta var då sen eftermiddag så andelen passagerare började minska i antal.

Dessa rälsbussar är från 1950-talet, tillverkade på Hilding Carlssons mekaniska verkstad i Umeå, och i detta tåg på fyra vagnar så är det två motorvagnar och två släpvagnar. Det snabbaste tågsättet på Lennakatten då de får köra upp till 50 km/h på banan. Vid Faringe kopplades de bortre vagnarna i bilden bort så det tvåvagnarståg in till Uppsala Östra på Lennakattens dags sista tur ifrån Faringe.

Tuff tuff tuff – så kör stora ångtåget på från Marielund för sista gången under Lennakattens dag 2024.

En hel del obevakade övergångar finns längs sträckan, då brukar tågens signalhorn eller ångvisslor komma till pass.

Verkligen en trevlig vy vid Marielund. Inväntan på dieseltåget som vi hade startat dagen med.

Så mullrar det till bortom kurvan när dieselloket SRJ 3 från 1954 kommer med sitt vackra tåg.

Det är många som lägger ner mycket fritid (året runt) på denna fantastiska museijärnväg som verkligen är en rejäl kulturskatt. Lennakatten drivs av Museiföreningen Stockholm-Roslagens Jernvägar.

Andra stationer/hållplatser längs vägen som inte kom med på bild är Fyrislund, Årsta, Skölsta, Bärby, Gunsta som alla ligger mellan Uppsala Östra och Marielund. Från Marielund till Faringe finns mindre hållplatser i Lövstahagen, Löt och Moga. Då erfordras att man säger till ifall man vill gå av där, och hållplatserna i utkanten av Uppsala (Fyrislund och Årsta) kan ha stopp för endast påstigande på vissa turer.

Tillbaka vid Uppsala Östra till kl 19:50. Mitt Mälartåg mot Stockholm stod inne för avgång 20:11.

En mycket trevlig dag i järnvägens tecken och i de vackra uppländska landskapen öster om Uppsala. Allt beröm till er som jobbar med Lennakatten!

M v h

Mats Östman