Hej, nu nalkas våren så småningom. Än kör vinterbåten m/s Rex på SL-linje 89 mellan centrala Stockholm och Tappström, Ekerö. Det finns flera trevliga resmål att bese på Mälaröarna d v s de öar som tillhör Ekerö kommun. Naturligtvis tillhör Drottningholms slott på Lovön kanske det främsta resmålet, och dit kom jag även att göra ett besök den 24 februari. Olika fasader beskriver jag i rubriken och det blir lite variationer just på tema byggnader men också landskap i skiftande färger.

Den ser lite matt i lacken ut Polfors, tillhörande Sjömanskolan – en av de aktörer som specialiserar sig på utbildning inom sjöfarten. Namnet ger ju onekligen den associationen dessutom… Sjömansskolan är en gymnasieskola som ligger på Långholmen, intill Pålsundet och ganska nära Polfors kajplats vid Söder Mälarstrand.

Faktum är att när jag sökte till gymnasiet 2006 så hade jag med just Sjömansskolan på min ”önskelista” – nu hade jag emellertid Marina Läroverket ännu ett steg upp och det var där jag också hamnade augusti 2006. Det varade dock inte mer än ett år förrän jag hoppade av linjen, inte på grund av intresset för det nautiska, utan mer det tekniska med motorer och el som jag inte kunde ta till mig riktigt – vilket kan vara en förutsättning om man väljer en linje som Marinteknik…Skolan låg (och ligger) i alla fall i Stocksund och gällande kvalité i undervisning så var den toppen! Och köra båt genom Djurgårdsbrunnskanalen var ju en trevlig form av gymnasielektion. Efter detta år i Stocksund så blev det Thorildsplan resten av gymnasiet, men det är en annan historia…

”Snart är det din tur” står det på den autonoma elfärjan som i sin tur väntar på turen att isen lämnar Riddarfjärden så hon (namnet är Estelle) kan få ge sig ut på tur igen. Läckra fasader längs Norr Mälarstrand i övrigt med Jakob Westinsgatan som går in mitt i bilden. Kanske kan man få sig ett garv där? Namnet på gatan kopplas i alla fall till två yrkesmän (far och son) som i slutet av 1700-talet och under 1800-talet var mästare inom just garvning (produktion av läder). Jakob Westinsgatan går för övrigt upp till just Garvargatan, på Kungsholmen.

Stadsmiljöer i Gröndalshamnen och i bakgrunden Nybohovs högt placerade hus vid Liljeholmen. Utsikten från Nybohov är väl värd att ta sig promenaden uppför, alternativt ta Nybohovshissen (en form av bergbana).

Lilla Essingen och dess väl exploaterade områden. Blandning av 2000-tal och 1930-tal (i bakgrunden).

Spårvagnsmodell A32 finns för tillfället i två färgsättningar, dels orginalet i grå, svart och blått från 1990-talet – som dock är på utgående då fordonen målas om till helblått med vitt kring dörrarna. Tvärbanan för övrigt, sträckan går numera ända från Sickla till Solna – linjenummer är 30. Ett annat linjenummer är 31 vars trafik är Alviks strand – Bromma flygplats.

Lindholmen är en speciell ö som ligger lite i skymundan utanför Gröndal och Vinterviken. Går dock att resa dit sommartid med Strömmas båtar mot Drottningholm. Äldre vackra byggnader från en tid på 1800-talet när ön ägdes av urmakaren Johan Gustaf Linderoth. Så att säga ur-gamla hus på Lindholmen som numera förvaltas av Lindholmens vänner AB och där varsam renovering kommer företas av byggnaderna.

Det blir som sagt lite byggnadstema i detta blogginlägg. Reser man med båt från Stockholm utåt Mälaren så undgår man inte att skåda den täta bebyggelsen i Mälarhöjden. Ett område som kanske inte direkt kännetecknas av billiga bostäder. Att promenera längs Mälaren går att göra ganska mycket längs vattnet, dock just i detta område och mot Axelsberg får man passera genom bostadsområden. Åt väster så finns Bredäng inte långt borta med dess utsökta konditori Lyran på just en höjd över Mälaren.

Ön Kungshatt har en del mäktiga hus med snickarglädje i en färgglad variation. Pendelbåtslinjen mot Ekerö lägger till vid beställning vid bryggan Kungshättan på öns nordöstra del. Gällande öar som jag aldrig besökt är just Kungshatt en av dessa.

Mildvädret på senare tid har ju fått sina tydliga bevis i landskapen med minskande mängd snö och is, allt mer öppnare vatten även i Mälaren.

Tunnelbanans linje åt sydväst på Röda linjen fortsätter efter Mälarhöjden och Bredäng till Sätra, Skärholmen och Vårberg. Fiskarfjärden är denna stora fjärd som var en av få ställen där isen låg lite utbredd längs turen ut till Tappström, Ekerö.

Från Ekerö centrum, hållplats Tappström, tog jag busslinje 176 mot Mörby station. Jag kom däremot inte att resa så långt då jag spontant fick lusten att gå lite i Drottningholms slottspark. Sagt och gjort klev jag av vid hållplats Kanton och vandrade sedan Kantongatan upp mot Kina slott i första hand. På bilden syns Götiska tornet, vilken blick man möts av när man stiger av bussen vid Kanton.

Eleganta är byggnaderna längs denna gata som från början (mitten av 1700-talet) inhyste tillverkningsindustrier gällande framför allt silke och smide. Numera är husen ålagda som privatbostäder, men där husen ingår i världsarvet Drottningholm samt ägs och förvaltas av Statens fastighetsverk.

Koltrasten har börjat sjunga nu, vilket ju är ett tecken mot att våren nalkas så småningom.

Många vida fält finns på Lovön där Drottningholm ligger. Längs vägen ut mot Ekerö så passeras en del i det stora byggprojektet Förbifart Stockholm, som kommer ha på och avfart ute på Lovön. Därav har det sett lite stökigt ut längs vägen på senare år, även bygge av fler filer på denna ganska smala väg från Mälaröarna in mot Bromma och Stockholm är på gång.

Jag gillar detaljer, och gillar man detaljer så är ju Kina slott en läcker byggnad.

I detta UNESCO:s världsarv Drottningholm med stora slottet och slottsparken, men bland övrigt även detta lustslott närmare Kantongatan med flera paviljonger intill.

Om inte en alltför lång tid så är det en helt annan färgsilhuett här, i allén ner från Kina slott.

Besöker inte Drottningholm tillräckligt ofta för att kalla det för ”stamställe”, men många träd finns det i fall. Sommartid finns ett kafé i stenbyggnaden i bakgrunden som ligger nedanför själva Kina slott. Kina slottskafé är inte helt ologiskt namnet på det hela, öppet maj-september.

Norra änden av det kungliga slottet med detta kupoltak.

Partybussar kom förbikörande genom en gammal SL-buss från 1980-talet. Just party är kanske inte vad många Ekeröbor kallar bilköerna på väg 261 till och från Bromma vardagligen. Nu håller Trafikverket på med att bredda just väg 261 för att få till ytterligare ett körfält (från 3 till 4) där det är ett tänkt att i rusningstid två körfält ska användas för kollektivtrafiken. Busstrafiken från Mälaröarna går framför allt in till Brommaplan, sedan finns även blåbusslinjerna 176 från Stenhamra (Färingsö) och 177 från Skärvik (Ekerö) som kör bort till Solna, Danderyds sjukhus med sluthållplats Mörby station (med anslutning till Roslagsbanan).

Undrar om denna byggnad avbildats tidigare? Det känns lite så…Sommartid kan man genom Strömmas fartyg m/s Prins Carl Philip och ångfartyget Drottningholm ta sig sjövägen till Drottningholm, och då brukar det vara turisttätt i slottsparken. Ett minne från när man firade Ångbåten 200 år i augusti 2018, då gjorde ett antal ångfartyg och ångslupar en sväng in just till Drottningholms slott. Då stod jag vid den stora träbryggan, där Strömmas fartyg brukar lägga till, och njöt av vackra båtar och ångvisslor. Förvisso har jag historiskt haft svårt att ”njuta” av ångvisslor…

Men på tal om att njuta…Efter att tagit bussen ett par hållplatser ifrån Drottningholm så kunde jag från Nockebybron skåda vackert ljus och en smältande is på Mälaren. Kombinationen blev inte helt tokig alltså.

Nockebybron som förbinder Nockeby (Bromma) med Kärsön.

En del idrottslektioner med orientering ute på Kärsön hade man i gymnasiet (Thorildsplan), så i skogarna har man traskat runt där en del för ca 15 år sedan. I övrigt så har en säsong av TV-programmet Bäst i test spelats in vid ett av öns fåtal villor. Söder om bron, några hundra meter, finns Kärsögården som drivs av föreningen KFUM (Kristliga föreningen av unga människor) med verksamhet för barn och ungdomar.

Fika inköpt på Bageri Ekerö i Ekerö centrum nära Tappström, och denna intog jag med landskapets vackra skådespel framför mig vid mälarstranden.

Sanslöst vacker avslutning på utflykten vid Nockeby. Ja fler ord är faktiskt överflödiga.

Avslutningsvis promenade jag bort till spårväg linje 12 och dess ändhållplats Nockeby och tog därmed spårvagnen in till Alvik. En variation av färdmedel under denna utflykt i västra Stockholm och med fokus på Mälaren.

I slutet av veckan väntar båtmässan Allt för sjön där jag ska stå i montern för föreningen Stiftelsen Skärgårdsbåten. Eftermiddagspass första helgen, väl mött i B-hallen om ni har vägarna förbi Stockholmsmässan – som för övrigt inte har så många år kvar på platsen. Ska ju bli bostäder där så småningom.

/Mats Östman