Hej, dags att påbörja bloggåret 2024 tror jag nu när första månaden redan runnit iväg.

Tisdagen 16 januari utlovades fint vinterväder. Kalla temperaturer och med en stor sol i prognosen, och det kom att falla väl ut under dagen. Sommaridyllen Dalarö har sina sidor även vackra vinterdagar, och det tänkte jag visa här i ett bildsvep nedan.

Med kollektivtrafik ut till Dalarö så får man de flesta tider resa via Handen med från Stockholm pendeltåg. Vardagar under rusningstid eftermiddag finns direktbuss ifrån Globen, linje 869, med morgonavgångar in från Dalarö. Linjen från Handen, 839, trafikerar dagligen med i regel timmestrafik ut till Hotellbryggan på Dalarö samt vissa avgångar som förlängs upp till Smådalarö.

När jag kom ut till Dalarö strax före elva, så tog jag direkt och gick upp på Lotsberget. Dalarö är ju en gammal lotsplats vilket idag figurerar i namn som Lotsberget eller vandrarhemmet Lotsen som tidigare var just en bostad för lotsarna, den gråblå byggnaden vid Fiskarhamnen till höger i bilden.

Det behövdes inte varnas för storm denna ganska lugna tisdag. Just detta arrangemang till höger i bild är en signalmast som användes för att utmäta vindförutsättningarna och ge den informationen till passerande fartyg. Korsholmen till höger i bild, längre bort vidgar sig Jungfrufjärden med Nämdöskärgården på andra sidan. Nord-Sydlinjen under högsommaren korsar fjärden och möjliggör förbindelse mellan Dalarö, Rögrund, Nämdö och Sandhamn – åt andra hållet Kymmendö, Ornö kyrka, Fjärdlång, Utö, Nåttarö och Nynäshamn.

Tät bebyggelse med många sekelskifteshus karaktäriserar Dalarö samhälle, ett av de pampigare husen är förstås gamla Hotell Bellevue till vänster i bild.

Från Lotsberget tog jag mig sedan ner mot hamnen, men gick via Birger Jarlsvägen ut mot Dalarö udde. Efter att ha gått trapporna och backen ner till Dalarö strandväg så fick jag uppleva den första havsörnen denna dag, och den kom på rätt nära avstånd flygandes över byn.

Dalarö strandväg, delen väster om Hotellbryggan. Inte bara byggkranar vid Slussen i Stockholm utan också på Dalarö.

Ornöfärjan kördes av Ornö Kurir denna tisdag och som brukar köra mestadels vintertid. Vår, sommar och höst är ordinare färja den större Ebba som införskaffades från norsk fjordtrafik år 2005. Ornö Kurir är ett finskbygge från 1969 och kom till Stockholms skärgård och Ornötrafiken först år 1996. Färjetrafiken som drivs av en samfällighet på Ornö kör dagligen mellan Dalarö och Hässelmara på Ornö.

På tomten där tidigare Strand hotell låg, som sedan blev provisorisk parkeringsplats, har man nu kommit en bit med arbetet gällande de nya bostadshusen som framgent ska gestalta platsen intill Hotellbryggan. Byggkranen ger inte kanske känsla av skärgård direkt, men även en skärgårdsidyll som Dalarö får sin del av utveckling oavsett vad man tycker om det.

På tal om Dalarö i utveckling så har dess hembygdsförening en hemsida med många intressanta bilder från historia till nutid – www.dalarohembygd.se

Iskonst.

Dalarö kyrka med grund från ca år 1650, men där nuvarande utseende kom till i slutet på 1780-talet. Dalarö kyrka tillhör Svenska kyrkan inom församlingen Dalarö-Ornö-Utö i Haninge pastorat. Det pastoratet i sin tur ligger i Södertörns kontrakt, ett av 13 i Stockholms stift.

M/S Gällnö vid Dalarö brygga (eller snarare kaj…) är ingen vanlig syn. Det har varit några fartygsskiften under vintern, och här ersatte Gällnö den ordinarie båten m/s Waxholm II som sedan en tid ligger på varv för maskinbyte. Under ett par veckor så fick Gällnö köra dels denna tisdag vid Dalarö-Ornö men också den huvudsakliga trafiken som Waxholm II har mellan Årsta brygga (vid Årsta havsbad) och Utö. Till höger i bilden syns rampen som Ornöfärjan använder vid tillägg. Kan ju också sägas att det finns en Waxholmsbåt som bär namnet Dalarö men den har aldrig i trafik anlöpt just Hotellbryggan.

Några sjöfåglar kunde beskådas nere vid Fiskarhamnen då många gräsänder höll till i vattnet och på isen.

Societetshusets fasad med snickarglädje och punschveranda. Många fina hus kan man skåda på Dalarö.

Och på fortsättning temat fina hus så åt jag Dagens lunch i Tullhuset, en god lasagne, i restaurang och baren i husets bottenvåning. Sommartid är det trevligt att sitta ute med utsikt mot parken och sjön. Dalarö tullhus från slutet av 1780-talet är ett statligt byggnadsminne och är verkligen ett pampigt landmärke för orten Dalarö.

Med nyckel med mig så tog jag mig ett kortare besök till släktens hus. Frostigt på rutan inifrån sommarhuset som nu är i vinteride.

Paradiset i vinterskrud, vackert så också även om de härliga sociala stunderna sommartid är efterlängtade.

Det är trevligt att promenera på Dalarö under vintern och njuta av de vackra omgivningarna, i kombination med att luncha och/eller fika i byn – om inte annat för att ha anledning att värma upp sig lite. Att värma sig emellanåt var rätt skönt, annars skulle man lätt kunnat bli som kanalen – det vill säga förfrusen. 😉 En triathlontävling brukar ha sin startplats just här, nu skulle skridskotävling kunnat ersätta simningen…

Från Dalarö torg går Linnévägen rakt upp till Berghamnsvägen och sedan fortsätter vidare ner mot Askfatshamnen en gångväg med trappor. Där märks den topografiska skillnaden…Går man sedan över Dalarö kanal så kommer man in i Schweizerdalen, där sommartid en del aktiviteter finns att göra. Utegym, fotbollsplan, minigolfbana med beachvolleyplan och så badstränderna förstås. Även ett område mellan kanalen och Sumpholmen nyttjas för kitesurfing när det är lite friskare vindar.

Badstränderna var dock inte så mycket att nyttja för bad denna dag. Vandrade ut bryggspången ut till Sumpholmen där isen låg inåt ”fastlandet” framför allt. Nu ska man dock komma ihåg att Södertörn räknas som en ö… 😉 Södertörn är faktiskt Sveriges tredje största ö, bara Öland och Gotland som slår.

En välutnyttjad badstege sommartid, desto mindre populär vintertid. Dalarö har ju sina populära badplatser vid mararna Askfatet och Stenfatet nere i Schweizerdalen. Stenfatets badplats kallas i regel för ”Hawaii” och där brukar det vara rejäl tätt med folk sommartid på stranden under strålande högsommardagar, den ligger också närmast busshållplatsen vid Dalarövägen (länsväg 227) med just namnet Schweizerbadet.

På tal om mar – grunda havsvikar. Här blickas det mot Sandemars stenar som är de låglänta småöarna till vänster i bild bortåt det öppna vattnet. Sandemar naturreservat är lättillgängligt med såväl bil som kollektivtrafik – och är en pärla att besöka inte minst under försommaren med dess rika blomster i de öppna landskapen. Den huvudsakliga busshållplatsen för att nå fågeltornet och strandängarna är Svärdsnäsviken och man nyttjar samma linje som går ut till Dalarö (linje 839). Just Svärdsnäsviken delar två av halvöarna i reservatet – Höggarn och Koön. Koön ligger längs västerut, sedan kommer Höggarn och därefter Killingen närmast Dalarö. För vandringar i Sandemar eller andra naturområden så kan Naturkartan (hemsida och app) rekommenderas att använda med goda kartor, tips och bilder.

Vass miljö och vasst väder med solsken.

Efter att ha varit nere i Schweizerdalen så tog jag mig upp till byn igen, och nu satt det bra med en fika på Dalarö Bageri som ligger längs Odinsvägen mellan torget och hamnen/Hotellbryggan. Och så kom den där kranen med på bilden här också… 😉

Jag kollade ut busstiden när jag satt på bageriet, och när jag fikat klart så hade jag 45 minuter tillgodo innan bussavgång från Dalarö torg till Handens station. Då tog jag och promenerade vidare till ett annat fint ställe på Dalarö, nämligen berget vid Lyngsåsa vid före detta Dalarö folkhögskola där det finns en allmänning med riktigt härliga vyer mot Jungfrufjärden åt ena hållet och bortåt Dalarö skans i andra riktningen. När jag nu stod uppe på berget en stund, så fick jag beskåda havsörnar in action. Räknade väl ihop fem örnar som cirkulerade mellan Genböte och Korsholmen, där vissa satte sig på vissa mindre isflak tillsammans med kråkfåglar.

Nog är den läcker utsikten från Lyngsåsa, finns även en brygga med badstege vid vattnet (utanför bild).

Så har vi då denna vy bort mot ”Skansen” Dalarö Skans, denna gamla fästning från 1600-talet. M/S Gällnö som kommer i solljuset har varit på en tur ner till Björkösund på sydvästra Ornö och passerar Jutholmen på väg in mot Dalarö.

En sista bild med snöiga stenar.

Strax efter klockan tre var det alltså dags att lämna Dalarö för denna gång. SL:s app har en funktion där man kan se bussen i realtid på karta, vilket jag kollade då när bussen var på väg från Smådalarö in mot centrala Dalarö – och när bussen kör ner via Hotellbryggan så kan man ju gå på bussen redan i den riktningen vid hållplats Dalarö torg. Tillbaka till Handen så åkte man längs de vackra landskapen som Dalarövägen omges av.

Låt se vad nästa blogginlägg kan bli…

/Mats