Ännu mera skärgård…Från en grå novembertur till Ljusterö och Husarö

Jag skrev i ett årssammandrag på bloggen i slutet av förra året att ”Nu ska väl jag inte avge något nyårslöfte, men målet är att jag inte bara ska visa reseskildringar från Stockholms skärgård här på bloggen nästa år.”

Det går nog att påstå att jag inte helt lyckades på den punkten – så här kommer alltså ännu ett blogginlägg från just Stockholms skärgård. 😉 Men jag hoppas också inläggen kan ge lite tips och inspiration för olika skärgårdsturer – kanske till nästa sommar eller varför inte åka under lågsäsong när det är en annan atmosfär i denna fantastiska skärgård.

Med rutinen som jag skaffat mig i skärgårdstrafiken under dryga 20 år så har jag inga större problem att få ihop olika rundresor där båttur, ö-besök med promenad m m och även färd med landburen trafik går att kombinera. (Fråga gärna om ni vill ha tips!) Och utfärden söndag 9 november, som startade vid Gåshaga brygga på Lidingö, blev just en kombinationsresa.

Dagens första båt blev m/s Väddö – byggd 1992 på det numera nedlagda Oskarshamnsvarvet vid Smålandskusten. Avgång från Gåshaga strax efter halv tio.

Vilken båt går till Risholmen har jag fått frågan om i sommar som servicevärd. Jo det är alltså båtavgångarna som kör till Risberga brygga som går till just Risholmen som är en del av kommunen Vaxholm.

Det här en av öarna som ligger vid den stora farleden som söder om Tynningö delar upp sig i två delar. Söder om Risholmen kör i regel de fartyg (som Finlandsfärjorna exempelvis) som är på utgående, medan norr om Risholmen mot Tynningö till kommer de ingående fartygen. Men det finns kryssningsfartyg som ibland är så pass stora att de måste gå norr om Risholmen även på utgående resa.

Vaxholm med dess trafikerade Österhamn. Just nu inga fungerande digitala skyltar som visar avgångar och kajplatser – det har under några helger nu under hösten ersatts av servicevärdar då.

Grått var ledordet var dagens väder – milt uttryckt även om temperaturen var sval.

W-flaggan och Blidösundsbolagets i icke fartposition då båten låg vid Seglarö brygga.

En speciell brygga Seglarö som när man lägger till med m/s Västan (som gör bogtillägg) känns som att man åker rakt in i skogen…Seglarö ligger i en ganska tät arkipelag mellan Österåkers fastland och Ljusterö – flera öar som har trafik med Waxholmsbolaget däribland Elgö, Mjölkö och Fåglarö.

Då ska vi se här igen då…Förra året skrev jag om ett skyltproblem just vid en höstresa till Ljusterö. Detta år – samma sak. Här syns i mycket liten del en skylt från Trafikverket i mynningen vid dörrarna till fördäcket. Den skylten förkunnar att det är Linanäs brygga. Skylten ombord säger Laggarsvik…Mellan Linanäs och Laggarsvik ligger bryggorna Öran och Stora Timrarö…

När jag åker buss på Lidingö så är det ofta skyltarna ombord när jag åker 203:an exempelvis skriver att jag är på 206 mot Högsätra och med då felaktiga hållplatser följaktligen…

Men vi tar väl Laggarsvik då om nu skylten ville påpeka detta. Så här grått och ganska mörkt var det alltså – till vänster syns just byn Laggarsvik och till höger syns Ljusterö Huvud.

Men en varm och ombonad salong på m/s Väddö är ju fint att komma in o värma sig i mellan fotostunderna. 😉

Ingen sol idag men jag gick av i Skuggan oavsett. Skuggans brygga ligger vid Ugglesundet som sedan går in i Väsbyviken. Med fritidsbåt kan man ta sig ända in till Marumsfjärden – men där går sedan många år inga skärgårdsbåtar utom vid vissa speciella tillfällen. Stiftelsen Skärgårdsbåten gjorde en utfärd med m/s Rödlöga för inte så många år sedan just till Marum där det finns ett gammalt säteri som utgör en vacker gårdsmiljö.

Letar man efter färgklickar så kan man hitta dem – trots de yttre förutsättningarna.

Fin miljö som passerades på Ekströms väg som ledde mig från ångbåtsbryggan – jo för under sommaren så trafikeras Skuggans brygga av ångfartyget Storskär på utgående tur mot Väsbystrand.

Väsbystrand är alltså slutbryggan på Waxholmsbolagets linje 9 och ligger intill ett område med en hel del hus i lite glesare omfattning, med mycket skogspartier emellan, nära Väsby gård med tillhörande golfbana. M/S Väddö skulle här ligga i några timmar innan färd mot Stockholm. I bakgrunden kan ni skymta ett av Ljusterös vindkraftverk.

Vilken skulle ni välja? 😉 Efter en sommar på kajen så är jag van med sol kan jag säga…

Laggarsviks brygga har en av de finare omgivningarna med dess pittoreska täta by. Promenad från Skuggan är bara på ca drygt en kilometer.

Jag knallade sedan förbi byn längs en strandväg och gick jag upp mot högre marker. Till ett skogsområde på ett berg som tidigare används av militären där gamla kanonvärn syns som spår av detta.

Från Ljusterö Huvud har man nämligen en väldigt fin utsikt – och jag måste ju åka hit i sommar för att plåta ångfartyget Storskär inser jag nu. 😉 Eller varför inte m/s Västan? Jösses, nu fick jag vårlängtan…

Stora Timrarö ligger på andra sidan fjärden. En rätt höglänt ö.

Skogsfärger.

Björkskog.

De ”skånska färgerna” dvs rödgult.

Mycket trivsam miljö vid Laggarsvik helt enkelt.

Inte alls lika vackert, och tyvärr en vanlig syn på Ljusterö när jag sedan kom att resa runt på ön med buss, var att se spåren av vildsvinen och dess bökande som förstår mångas trädgårdar.

Busshållplatsen Laggarsvik dit buss 626 går in och vänder på väg till och från Linanäs. Bussen jag åkte med ca 13:20 därifrån kom just från Linanäs och gick sedan via Tranvik och Ljusterö torg till Åsättra brygga.

Här syns lite av skärgårdsbyn som byggts upp vid Ljusterö torg. Bussresan från Laggarsvik till Åsättra tog ca 30 minuter – trevlig färd!

Klockan var några minuter över två när sedan bussen bytts ut mot en båt på väg ut mot en ny ö. Åsättra är bytespunkten på Ljusterö för trafik mot norra delarna av Svartsö och Ingmarsö, samt ut mot Finnhamn, Husarö och även vissa turer bort till nordliga delen av Möja. Ja öarna Äpplarö, Norra Ekskäret, Särsö och Stora Kalholmen kan ju nämnas här också – så har nästan hela linje 10 dragits. 😉

Trots lite varierande färger ovan så var det trots allt verklighetens väder denna söndag. Grått och rätt trist faktiskt.

M/S Askungen som då tog mig till Husarö ifrån Åsättra. Byggd 1991 – alltså nästan jämnårig med mig. Dessutom ett Lidingöbygge då den byggdes på Boghammar Marin i Nysätra (intill Skärsätra). Båten ägs och drivs av Madam Rederi som har en del av upphandlingsområdena i skärgården – däribland trafiken ifrån Åsättra på Ljusterö.

Titta så glad en kan bli av skärgårdsmiljöer!

Husarö har härliga platser med klippor på flera håll på dess östra delar. Sandholmen är en del jag brukar besöka på ön – med vy mot Svartlögafjärden bland annat. Bakom denna charmiga lilla udde på bilden så ligger ön Särsö som jag nämnde tidigare bland bryggorna som anlöps i trafiken från Åsättra.

Bakom Särsö och i sydostlig-sydlig riktning från Husarö mot Möja till så ligger en arkipelag med ganska många mindre-mellanstora öar som erfordrar fritidsbåt eller taxibåt för att nå. En ö som ligger i detta område men lite åt väster till är Stora Kalholmen och dit kan man åka skärgårdsbåt – sommartid med Nord-Sydlinjen bland annat. Jag har för övrigt Stora Kalholmen på min agenda för öar att besöka år 2026 då jag aldrig varit iland där.

Så ligger m/s Vånö redo för avgång klockan 16:00 mot Stockholm. Ut till Husarö kom hon strax före kl 12 så det är ganska många timmar vid bryggan. Men så är det senhöst och turlistan ändras generellt litegrann allteftersom under hösten med olika brytpunkter så att säga – sensommar fram till mitten av september, hösttrafik till allhelgonahelgen och sedan sista biten inför bytet till vinterturlista i luciahelgen. Trafiken glesas alltså ut ju längre hösten går – inte helt onaturligt.

Normalt sett är Gåshaga brygga upplyst – men som synes var så fallet inte när jag debarkerat m/s Vånö ca kl 18:20. När det är så där mörkt så kräver påstigning att man ger ljussignal med ficklampa (som numera de flesta har på mobiltelefonen) mot båten. I skärgården blir det mörkt när väl är mörkt – och ja Lidingö är ju på ett sätt en skärgårdsö så även där kan det bli kolsvart. Själv kan jag ju från takterrassen synligt se norrsken till och från. På bilden är dock det gröna skenet från Vånös styrbordslanterna.

Etappvis med de olika färdmedlen blev resan så här:

  1. Gåshaga (Lidingö) – Skuggan (Ljusterö) med m/s Väddö (09:35-11:30)
  2. Laggarsvik – Åsättra brygga med SL-busslinje 626 (13:22-13:56)
  3. Åsättra – Husarö med m/s Askungen (14:06-14:55)
  4. Husarö – Gåshaga med m/s Vånö (16:00-18:20)

Tips för kombinationsresor är att ha SL:s längre periodbiljetter om man nu åker under lågsäsong. Fram till 29 april går dessa att nyttja i hela Waxholmsbolagets trafik – det vill säga i hela Stockholms skärgård.

Och avslutningsvis ska jag – när ändå är inne på det – åter upprepa om att all SL-taxa gäller tills vidare på Waxholmsbolaget mellan Stockholm och Vaxholm och dess närområde.

Nu tänkte jag pausa bloggandet en stund, kommer åter i december med en helt annan ö-värld tänkte jag. Ska ta ett avkopplande miljöombyte (det är alltså inte att åka till Grinda) för en vecka i slutet av november.

Ha det fint i höstmörkret!

M v h

Mats Östman

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.