Lördagen den 7 september inleddes med en ordentlig dimma som låg kvar långt in på förmiddagen. Jag tog mig ut från hemmet och tog en promenad eller vandring längs Elfviksleden som utgår från Lidingö centrum och ut till Elfvik på norra Lidingö. Jag anslöt dock in på leden vid Lidingövallen.

Kvardröjande dimma över radhusen på Bo gärde.

Längs Kyrkviken där det ofta bjuds på spegelblank elegans på sjön.

Ringar på vattnet.

Gråviken där det under sommarhalvåret är fågelskyddsområde. Viken går ut i Hustegafjärden som sedan mynnar ut i Höggarnsfjärden vid Gåshaga. Och från den innersta delen av Kyrkviken ut till dess utmynning i Höggarnsfjärden så är det drygt 4 kilometer, varav en speciell lite trängre passage mellan Ekholmsnäs och Hustegaholm.

Yttringes öppna landskap. Hästar i hagar, men även på ridvägarna denna förmiddag.

Spinnmal i farten.

Så passerade Elviksleden genom en fårhage där just trevliga och nyfikna får gick och betade.

Efter fårhagen och ytterligare en ängsmark, så kom strandpromenaden som ledde bort till Elfvik. Utsikten var emellertid lätt begränsad av den täta dimman och det syns knappt här att en snabbgående skärgårdsbåt är på väg in till Gåshaga brygga på den södra delen av Lidingön. Bara konturen anas.

Gåshaga förresten, vad vackert det är i dimman!

Såg inte en svan, men däremot Svanholmen. Vidare tog jag mig förbi de flertalet konferensanläggningar som finns längs Elfvikslandet med bl a Skogshem & Wiik, Lovik och Rönneberga.

Nu hade jag tagit plats ute vid Elfviks udde, som blev promenadens slutmål och som är en fin fotograferingsplats för fartygstrafik. Här syns Yasuragi vid Hasseludden i ovandelen av bilden. det japanska spahotellet. I dimman syns någon skärgårdsbåt lämna just bryggan vid Hasseludden.

Och den skärgårdsbåten var s/s Norrskär på väg mot Gällnö.

Här var det lite klarare sikt, så dimman började att helt enkelt vara klar för förmiddagen. 😉 Solen tog över allt mer och det blev en helt underbar sensommardag – och det visade också beläggningen ombord Norrskär att denna dag var inte fel att resa ut mot skärgården.

Lite omgivet av begynnande höstfärger, men höst annars? Nej då!

Det är klart att när jag är vid Elfviks udde så får förstås Elfviksfyren vara med på bild också. Lidingö som har en historisk koppling till fyrar genom uppfinnaren Gustaf Dalén och hans AGA-fyr.

Motorfartyget Västan på väg in från Vaxholm mot Stockholm. Waxholmsbolagets nestor som byggdes på Motala Verkstad år 1900. Hur det går för just dagens verkstadsföretag Motala Verkstad är lite dystrare då de bara några dagar senare än detta fototillfället sattes i konkurs. Försvinner verksamheten så är det onekligen en epok som går i graven, en närmare tvåhundra år gammal sådan.

M/S Östanå I kom i aktersvallen av Västan. Denna båt byggdes på Bergsunds varv och det varvet är sedan snart 100 år tillbaka försvunnet och nu upptaget av Bergsunds strands promenadstråk och bostadsområde på västligaste delen av Södermalm.

Den fina Elfviks gård med dess lantbruk, ett trivsamt utflyktsmål för bl a barnfamiljer då det finns en del djur att titta på.

Raksträckan upp mot Elfviks gård och som passerar längs vackra hagmarker. Ska man åka buss till Elfvik som ska man nyttja linje 204 från Ropsten, den går via Lidingö centrum och Lidingövallen varav sistnämnda hållplats jag steg av vid.

Tog en stund hemmavid innan jag fortsatte denna strålande dag.

Inne på stan så var det spårvagnstrafik enbart till Norrmalmstorg under en del av dagen. Och det syns ju på nivåskillnaden mellan vagn och gata att det inte är ordinarie hållplats för dessa vagnar.

Anledningen till ovannämnda trafikavvikelse stavades Stockholm Halvmaraton, som alltså hade sin sträckning förbi Kungsträdgården och därmed avspärrad trafik på Hamngatan.

Även de vackra museivagnarna rullade i trafik. Dessa har ju dock Norrmalmstorg som ordinarie ändhållplats.

En gammal charmig biljettkiosk i slitet skick på Strömkajen som bara några dagar senare det kom att påbörjas en renovering av. Bakom denna kiosk syns aktern på ett för mig inte helt obekant fartyg – motorfartyget Västan som skulle avgå på en kvällstur mot Ramsösundet (bortåt Vaxholm). Det är klart att jag åkte med där. 😉 Avgång kl 16:30.

En del av såväl Fjäderholmarna, tankfartyg, Silja Serenade och så Lidingö.

Det här var minsann en vacker båt! En motorkryssare ritad av den klassiska båtkonstruktören C G Petersson, byggd 1916 i Kristinehamn, och som numera bär namnet Minsann.

En pampig kåk ute på Tegelön. Tegelön som ligger nära gränsen mellan Nacka och Värmdö kommun, men som tillhör det förstnämnda med postorten Saltsjö-Boo om man då har ett ställe på ön. För båtar i turisttrafik eller på charter så brukar passagen söder om ön vara en populär farväg, den går in i Velamsundsvikens yttersta del och rundar sedan Tegelön för att komma upp vid Koviksudde. Just Koviksudde tillhör Värmdö kommun (för att fortsätta namndroppa) och har numera pendelbåtstrafik genom linje 84 som kör mellan Strömkajen i Stockholm och Ålstäket (nära Grisslinge).

S/S Storskär lämnar Vaxholm på sin väg från Möja till Stockholm.

Wow vilken afton! Bara att försöka insupa så mycket som möjligt från där jag befann mig på fördäcket ombord m/s Västan.

Långholmsfjärden som övergår i Askrikefjärden närmare Lidingö. Här börjar solen sänka sig över Bogesundslandet.

Stockholm i skymning med en ångbåt för om oss på Motalabyggda m/s Västan.

Det var s/s Motala Express som var ute på en av säsongens sista charterturer. Detta pampiga ångfartyg från 1895 som då inte är byggd på Motala Verkstad utan i Jönköping. Hon ”rymde” från Vättern hösten 2010 och går numera i chartertrafik, med sällsynta tillfällen för allmänheten att resa med. Ett av dessa sällsynta tillfällen var Stockholm Steam den 25 augusti i år. Mer om det evenemanget senare i höst.

Ankomst Strömkajen kl 20:20 och därefter var det bara att dra sig hemåt Lidingön efter en fantastisk fin septemberdag.

M v h

Mats Östman